|
Symptomlådan
" ... Att en utlänning här i landet nyttjar sitt eget modersmål till uppblandning med svenskan, kan förlåtas honom, och är kanske patriotiskt av honom; men när en svensk så vant sig vid utländskt mål, att han, hänförd av sitt dagliga bruk, framkommer därmed även mitt uppi svenska samtal, då är det verkligen högst bedrövligt." (Carl Jonas Love Almqvist 1793-1866)
Frågorna som nätverket Språkförsvaret intresserar sig för handlar främst om ett användarperspektiv på språket, att bruket av svenskan inte skall minska, så att den blir mindre användbar på olika nivåer i samhället. Nätverket vill däremot inte vara en organisation för språkriktighetsfrågor, det gör andra bättre, utan ser engelskt inflytande i språket främst som ett symptom på den överdrivna och ogenomtänkta användningen.
Ändå kan det vara av intresse att kunna visa de värsta exemplen på överdrifter, som numera inte är svåra att hitta. Till den här adressen kan du skicka exempel på fullständigt onödig användning av engelska, när svenskan har ett fullgott ord i stället.
VISSELBLÅSARE?
----- Original Message -----
From: "Människor och Tro SR P1" <mot@sr.se>
To: <kjell.holm@mbox306.tele2.se>
Sent: Friday, November 03, 2006 4:13 PM
Subject: Sv: Lyssnarkontakt
Hej!
Och tack för de fina förslagen. Jag håller med att vi lätt hamnar i svengelska. Tack för att du lyssnar!
Vänligen,
Naila Saleem
OBS! Ny e-postadress: mot@sr.se
Sveriges Radio
105 10 STOCKHOLM
kjell.holm@mbox306.tele2.se
3:56
toname:Människor och tro
subject:Lyssnarkontakt
Meddelande:Hej,
Lyssnade på M & T idag och inte minst på intervjun med den etiske läkaren. Visselblåsare är inget vidare ord. Får jag komma med ett par förslag?
1. lurtutare
2. signalhornist
Det finns en tendens här i landet att vara alldeles för beroende av engelskan. Hedervärt ändå att försöka åstadkomma en översättning av whistle blower. Svenskan är ett uttrycksfullt språk med stora möjligheter till nybildningar. Låt oss utnyttja dessa.
Tack för fina program.
mvh/kj
toaddress:mot@sr.se
nextpage:http://www.sr.se/cgi-bin/p1/program/index.asp?ProgramID=416
Namn:Kjell Holm
------------------------------------------------------
Detta mail är genererat av Sveriges Radio
ANTILIKSOMISM
Visst utgör engelskan ett hot mot svenskan. Bara häromdagen såg jag i en kulturartikel någon utbrista whatever. Den som far fram på det sättet har gissningsvis bara en ungefärlig uppfattning av det engelska ordet betyder. I bästa fall. På det avsnittet bör kampen föras vidare. Med kraft. Parallellt med intrånget av engelskan sker nedbrytningen av svenskan på många andra håll och sätt. Som t.ex. med bruket av liksom. Varhelst man lyssnar viner liksom omkring en. Flera gånger i varje sats. Detta liksom betyder ingenting annat än att man inte riktigt har klart för sig vad det är man vill säga. Man vinner litet tid i förhoppning om att - liksom - komma på vad man eventuellt skulle vilja ha sagt. Att man inte har en aning om vad man vill ha sagt är ju inte konstigt. I den situationen har vi alla befunnit oss, tror jag. En metod i det läget skulle ju kunna vara att tänka efter och formulera sig. Eller rent av hålla flabben tills man kommit på det där viktiga som man inte har rätt att beröva mänskligheten. Det som möjligen rentav skulle innebära att alla krig upphörde och lyckoriket äntligen infann sig. Betydligt bättre än en snårskog av liksom är, anser jag, en eftertänksam tankepaus. Det finns mycket annat icke önskvärt lösgodis i svenskan: typ, vahettere, kanske, nånstans känner jag. Vidare vore det väl ganska trevligt om språket kunde varieras. Måste allt vara grymt, eller fett som förstärkningar av våra adjektiv? Måste vi reduceras till tjejer och killar oavsett om vi är tre eller 88 år? Måste vi acceptera fåniga tonårsuttryck som tänk för tänkande eller tankesystem? Är det alldeles nödvändigt med den otvetydiga infantilisering som breder ut sig och verkar accepteras i de allra flesta miljöer?
Ett annat område som det kan finnas anledning för Språkförsvaret att ägna uppmärksamhet är det omotiverade påhakandet av adverb till verb som redan bär betydelsen. Exempel öppna upp, stänga ner, accelerera upp, penetrera genom. Det kan finnas anledning att misstänka att det återigen handlar om inflytande från engelskan. Det heter som bekant open up, shut down, liksom för den delen shut up. Accelerera innebär att hastigheten höjs, det vill säga går upp. Motsatsen är decelerera, även om ordet inte verkar upptaget i Saol än. Sänka hastigheten är förstås tänkbart. Om man står inför uttrycken stänga ner och öppna upp och känner osäkerhet om huruvida adverbet verkligen behövs, kan man alltid pröva med motsatsen stänga upp och öppna ner.Det blir absurt och därmed är det fastlagt att adverbet inte behövs. Öppna upp och stänga ner verkar vara vanligare än de transitiva motsvarigheterna. Det är mitt intryck, men det är jag osäker om. Vid något tillfälle har jag hört försök till försvar av de adverbiella versionerna som gick ut på att de skulle innehålla något slags gradvis övergång. Det uppfattar jag som rent trams.
Kjell Holm
12/9 2006
SNOTT FRÅN ETC
Språktest behövs
06-09-06
Från Affärsvärlden snor vi detta citat. Det är Telia Soneras vd Anders Igel som talar för svenska och utländska journalister om hur bra UMA-tekniken är:
"UMA is a very important step. That is clear as korvspad".
ETC
H&M LANSERAR NY PRODUKT MED TVEKSAMT RESULTAT
Ett svenskt företag, H&M, har en ny produkt: jeans som heter Fit Sliq. Att produktnamnet låter som ett könsord på svenska bryr de sig tydligen inte om. Det viktigaste för dem är att namnen ska vara "internationellt gångbara". Se också http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,835551,00.html
Natalia Zinovjeva
3/6 2006
SKIMNING
Uppfinningsrikedomen är stor då det gäller nya typer av brottslighet. Man kunde önska att den vore lika stor ifråga om att bruka kärnsvenska ord. SvD har idag en notis med rubriken "Sex gripna för kortbedrägeri". Alldeles ny är nog inte metoden, men den går ut på att komma åt information från betal- och kreditkort. SvD kallar metoden skimning. För att markera att termen kanske inte är riktigt accepterad använder man citattecken kring verbet "skimma". Att ordet är detsamma och från samma stam som vårt skumma anar man förmodligen inte. I den mån skummjölk finns att köpa idag är det gissningsvis bara en tidsfråga innan den heter skim milk. Kan man frukta.
Kjell Holm
31/5 2006
SVENGELSKA FÖR OUTDOOR-FOLKET
Citaten är hämtade från en artikel, som handlar om mässor för fritidsaktiviteter i Kungsträdgården, av Anders Hultman i Svenska Dagbladet den 14/1 2006. Författaren skriver förundrat:
"(...) Jaktintresset är på nedgång (...) I stället kommer Diving Village, "en exklusiv mötesplats för alla dykintresserade" enligt vad som försäkras.
(...) Engelskan tränger allt djupare in i kärnsvenska sysselsättningar som att gå i fjällen, fiska eller bara koka kaffe. Primusköket har många ett förhållande till, kanske från barndomens tältsemestrar. Det finns kvar i sortimentet hos "Primus Outdoor" men som numera heter Primus Omnifuel, en manick som kan drivas med allt från gasol och bensin över fotogen och dieselolja till - flygbränsle. Fotbeklädnader som starkt påminner om min lumpartids graningekängor heter saker som Polar Quest och Syncro Boot High (...)
Haglöfs i Avesta gör fortfarande en och annan ryggsäck, (...) fast 2006 talar vi om Outstanding Outdoor Equipment (...)"
Olle Käll
4/2 2006
SILLY SEASON M.M.
Silly Season är en ishockey-term. Ordet är en benämning för en del av säsongen när (tror jag) spelare köps och säljs och draftas (paxas) i den amerikanska ligan NHL.
Crossover är en matlagningsterm. Crossover innebär att man "korsar" olika kulturers mat. Crazy cross betyder alltså galet korsat, typ wasabiglass eller köttbullar med ingefärssås.
I de här två fallen tycker jag att du är fel ute, eftersom orden som använts faktiskt har en SPECIFIK innebörd på engelska, samtidigt som det saknas ett ord för företeelsen på svenska.
Självklart är svenska uttryck att föredra, men ibland får vi förlåta, speciellt tidningar, om de använder redan kända engelska uttryck. Eller?
Mvh,
Karin
25/1 2006
"SILLY SEASON" - SILLY?
DN 26.11 "alltimehigh" (Sammanskrivning tycks vara lättare att klara av när det är fel.)
SvD 23.11 Rubrik i Jan Majlards sportkrönika:
"En riktigt silly season för AIK" (Silly season motsvarar väl ungefär rötmånad, d v s då det inte finns mycket att skriva om för tidningarna.)
SvD 27.11 Bostadsannonserna: Compact living med toppläge. Mäklaruttryck för pinsamt liten lägenhet.
SvD 26.11 Oskar Bly konstaterar i en intervju att han är "crossover". Torde betyda blandning, eller påverkad av flera kulturer.
DN 26.11 Helena Lindblad intervjuar Miranda July och undrar hur det var att hamna i "amazing" situationer. Intervjun ägde säkert rum på engelska och förmodligen använde hon just ordet amazing. Men, vet hon inte vad det betyder, eller hann hon inte slå upp det?
SvD 23.11 Lars Lönnroth skriver om Post- & Inrikes Tidningar och storhetstiden under Carl David af Wirsén. Ett antal av hans motståndare räknas upp: Strindberg, af Heidenstam, Selma Lagerlöf, "you name it." Med denna slappa anglicism som verkligen inte behövs avslutar han satsen.
Sedan något som handlar om ljudlikhet, men där jag är ganska säker att engelskan finns i botten. Den utmärkt kloka och välskrivande Lena Andersson skriver i sin TV-krönika den 23.11 om en patrull som "äntrar" vissa områden. Kommentaren gäller Faktums behandling av oroligheterna i Frankrike. Enter=ta sig in i, stiga in i. Äntra ta sig ombord i (på) ett fartyg t. ex. med hjälp av änterhakar.
Kjell Holm
28/11 2005
POWERWALK?
1. (Gefle Dagblad 25 november)
Ur annons för skor:
"Give-aways när du handlar hos Ecco i Gallerian 25 - 27 november." (När slutade det heta presenter?)
2. (Svenska Dagbladet 16/10-05)
Ur Karin Thunbergs intervju med Ebba von Sydow:
"Nu kommer hon från en promenad på Djurgården. Eller från sin powerwalk, som hon själv säger. Det låter trendigare och innehåller en högre utsöndring av svett."
3. (ICA:s medlemstidning oktober -05)
Ur en artikel av Nils-Petter Sundgren om hur det kan ha varit att leva i Paris för drygt 100 år sedan:
"Sedan ägnar vi oss åt windowshopping."
Saxat av Olle Käll
28/11 2005
(Denna avdelning uppdaterades senast den 9/11 2006)
|