 |
|
Tummen ner Det finns myndigheter, företag, föreningar och enskilda som medvetet eller omedvetet undergräver svenska språkets ställning. Det kan handla om att de inte anser svenskan gångbar, juridiskt giltig, eller något som inte hör till den "globala" tidsåldern. Oftast handlar det om ren snålhet, man anser det för dyrt att översätta, eller att man har en ogenomtänkt framtidsvision om att alla skall tala engelska i framtiden. Språkförsvaret kommer varje månad i fortsättningen att påpeka övertramp eller underlåtenhetssynder. Vi gör tummen ner och skickar ett "diplom"! Skriv helst direkt till nedanstående och protestera mot oskicket. Skicka oss gärna förslag på kandidater! (Juli 2010) Spotify Det omtalade Spotify har en nätsida med /se/ i webbadressen, där man ju kan vänta sig svensk text, men ändå är ingenting på svenska. Spotify har svenskspråkiga personer som jobbar på supporten, men ändå kan ingen svara på svenska. Hela supportsidan är på engelska. Hela programmet är enbart på engelska. Hur bra det än fungerar fattas en viktig sida i verksamheten, nämligen hänsyn till flerspråkigheten hos användarna. Språkförsvaret gör en kraftfull Tummen ner för Spotify i språkhänseende, och trodde det var svenskar som var stolta över sitt modersmål som utvecklat detta finurliga program.
(Juni 2010) Fairtrade, f.d. Rättvisemärkt Organisationen Rättvisemärkt i Sverige har bytt namn till enbart "Fairtrade". Man skriver bland annat om att det skulle vara förvirrande för svenska konsumenter att vissa varor är märkta med bara Fairtrade, medan andra har haft båda namnen Fairtrade/Rättvisemärkt. Språkförsvaret tycker skälen är svaga, Det är väl helt i sin ordning att det i internationella sammanhang heter Fairtrade, men varför utrota det vackra svenska ordet "Rättvisemärkt"? Varför kan inte namnen användas parallellt? Språkförsvaret undrar varför inte den välkända symbolen räcker som samlande märke? Språkförsvaret beklagar att en stor ideell organisation för en god sak har fastnat i det välbekanta "enspråksträsket".
(Maj 2010) Ica to go Sveriges största livsmedelskedja ICA testar just nu sitt nya butiksprojekt och varumärke "Ica to go". Det fastställdes som namn efter en livlig intern diskussion om språkval. "Vi hade gärna tagit ett svenskt namn om vi hade hittat ett som beskrev verksamheten lika tydligt och fungerade lika bra", säger Mats Munther, affärsutvecklare på Ica, i tidningen Dagens Media den 31 mars. Språkförsvaret undrar hur mycket man då egentligen ansträngt sig för att "hjärnstorma" fram något på svenska. Det finns nog numera alltför många affärsutvecklare som tillbringat sina studier vid ett engelskspråkigt institut, gissar vi. Och där gäller engelskan som allenarådande "the language of business".
(Mars 2010) Bokia Express-butiken, Kista centrum, Stockholm Bokia Express är en vanlig svensk bokhandel i Stockholm, med ca 95 procent av "This is it. A shortcut to the greatest from the bookstore world. Det överväldigande flertalet av köpcentrats besökare är svensktalande. För alla som inte har engelska som första språk är den gälla och skrikiga skyltningen på engelska en förolämpning rakt i ansiktet. Av engelsktalande besökare uppfattas den säkert som något konstlat. Språkförsvaret gör Tummen ner för dessa patetiska och fåniga inslag av svensk reklamskole-engelska. Det börjar bli så mycket att vi undrar om det ingår i en bestämd policy på reklamskolorna. Har förresten inte många reklambyråer i Sverige amerikanska ägare, precis som den anglifierade filmbranschen?
(Januari 2010) Lights in Alingsås Alingsås har i många år nu haft en uppmärksammad ljusfest under den mörkaste delen av hösten. Offentliga byggnader, broar, parker m.m. ljussätts på ett mycket spännande och fantasieggande vis. Tyvärr heter inte festen längre "Ljus i Alingsås" utan "Lights in Alingsås", sedan den blev ett (tidsbegränsat?) EU-projekt. Offentliga skyltar står enbart på engelska, som om de flesta besökare i Alingsås under hösten skulle vara engelsktalande... Det räcker inte med att ett fint evenemang får tala för sig själv. Nej, det skall vara internationellt med enbart engelska. Ut med svenskan, alltså! Språkförsvaret gör tummen upp för den årliga ljusutställningen, men Tummen Ner för denna okunskap om den svenska språklagen och andan i EU:s officiella mångspråkighetspolitik.
(November 2009) ASPECT, Association for Chartered Surveying, Property Evaluation and Transactions ASPECT är en förening som bildades 2009 genom en sammanslagning av anrika Sveriges Lantmätareförening (SLF), Samfundet För Fastighetsekonomi (SFF) och International Property Professionals (IREP). Föreningen företräder över 2.000 medlemmar, och är en plattform för alla inom samhällsbyggnadsområdet. På nätsidan skriver man att "ett internationellt namn har valts då de internationella kontakterna ökar i betydelse". Detta trots att det stora flertalet i föreningen är svenskspråkiga. Varför kunde man inte valt både svenskt och engelskt namn, med det engelska parallellt i mindre text under? Så gör t.ex Läkemedelsverket och andra organisationer, som förstått det här med parallellspråkighet. Vad är det som gör att många svenska organisationer i sin iver att vara "moderna" så gärna vill gömma / glömma svenskan och begå språklig harakiri?
(Oktober 2009) Tjänsteguiden Tjänsteguiden hjälper köpare att hitta och jämföra seriösa yrkesmän på nätet. Fram till nu har den hetat just Tjänsteguiden med en motsvarande svensk e-postadress. Det här räcker emellertid inte, trots att man verkar inom landets gränser: nu har ansvariga bytt namn på den till Servicefinder, ett givetvis mycket, mycket nödvändigt namnbyte för ett trendkänsligt företag. Innehållet i tjänsten är dock detsamma.
(September 2009) Arla Foods För livsmedelsjätten Arla, som gärna betonar att deras produkter kommer från Sverige, duger inte svenskan. Deras produktserie Kelda soppor och såser har nu enbart engelska namn på förpackningarna - inte alls häftigt, bara enögt. Vid förfrågan om skälet till detta svarar Arla att det bara blir rörigt med namn på många språk på förpackningen. Arla har lagt sig på miniminivån för svenska, enbart i produktdeklarationen. Vem styr detta på Arla? Brevsvaren avslutas "Best regards / Malin Sahlberg /Product Management Cooking". Ett annat brev besvaras på svenska av "Senior communication advisor". Bojkotta Kelda tills Arla förstått att både ha produktetiketter och titlar på svenska i Sverige (och sedan gärna fler språk).
(Augusti 2009) Tullverkets språkpolicy På Tullverket, en myndighet som till sin natur är en nationell angelägenhet, har man internt bestämt att byta namn på sin personalavdelning till "Human Resource" (HR). Vad fint det låter! Men både inom och utom verket bara skakar man på huvudet ... Chef för denna "nya" avdelning är Kajsa Möller. Ring gärna henne på Tullverket tel: 0771-520 520 och fråga om skälen till detta namnbyte inom en svensk myndighet. Är det meningen att svenskan på sikt skall försvinna från verket? Sjöfartsverket tillämpar ju redan denna princip på svenska sjökort (se Tummen ner för maj 2008). Hur rimmar detta med den nya språklagen från den 1 juli? På Tullverkets nätsida om sin organisation kan man se att personalavdelningen numera internt kallas "HR-avdelning". Är det lättare att säga, och bättre att färre begriper vad det står för?
(Juli 2009) Andreas Haglind, chef för TV4:s Nyhetsmorgon När Nyhetsmorgon i TV4 på nationaldagen sände en intervju med en brittisk sångare fanns ingen textremsa med översättning. Det var inget förbiseende, utan chefen Andreas Haglind hävdade efter tittarprotester att en översättning hade stoppat "flödet" i intervjun, och att svenskar förstår engelska ändå eftersom ju alla "pluggar engelska från årskurs 4". Snälla Andreas Haglind, att förstå talad engelska innebär inte att hänga med i innehållet på samma sätt. Det kräver betydligt starkare koncentration, även av en engelskvan svensk, att lyssna på engelska utan text, med risk för att nyanser och t.o.m. huvudbudskap försvinner. Kanske engelsktalande tycker likadant när de lyssnar på andra språk??! Annars är tendensen den motsatta: att alltfler kabel- och satellitkanaler textas. För bara något år sedan textade t.ex MTV nästan ingenting; numera gör de det nästan alltid. Orsaken är uppenbarligen att svenskar är bättre på svenska än engelska, vilket säkert förvånar en och annan anglofil.
(Juni 2009) Globaliseringsrådet Regeringens Globaliseringsråd föreslår i sin slutrapport att Sverige bör införa engelska från första klass i grundskolan för att "stärka Sveriges konkurrenskraft i framtiden". Globaliseringsrådet har länge arbetat för att nedvärdera svenskan och uppvärdera engelskan. EU:s officiella linje om mångspråkighet verkar rådet över huvud taget inte känna till. "Mångspråkig" betyder faktiskt "fler än två språk". Det räcker inte med att satsa allt på engelskan - vi måste i Sverige ha fler som behärskar flera språk, för att inte viktiga affärskontakter och oväntade kulturimpulser skall gå oss förbi. Att införa engelska som ett sorts officiellt språk från första början i skolan skulle effektivt undergräva den nya språklag om svenskans ställning som gäller från den 1 juli 2009. Det skulle också ge signal om att kunskaper i övriga språk icke göre sig besvär i svensk skola. Heltokigt tänkt, alltså!
(Mars 2009) Nobelprize.org - an unwilling and arrogant English-only website Med största förvåning noterar Språkförsvaret att Nobelprisets nätsida inte går att få i svensk version. Nobelmuseet i Gamla stan har förstått att nobelangelägenheterna i Sverige självklart finns på både svenska och engelska. Prisutdelningen sker på svenska och ett större språk. Men: nätsidan nobelprize.org är enspråkigt engelsk. Det kan inte krävas orimliga summor för Nobelstiftelsen att få sidorna översatta till flera språk. Oviljan ("We can only support a version in English for the time being") att ha andra språk på nobelprisets officiella sida är mycket arrogant. Att inte kunna läsa om Alfred Nobel och prisets tillkomsthistoria på svenska, när man t.ex. ser de snyggt presenterade historiska dokumenten, är ... bara fånigt. Språkförsvaret undrar alltså: när kommer nätsidorna på svenska också, och inte bara engelska? Det måste vara möjligt att ha en nätsida som vänder sig till en "världspublik" - helst på flera stora språk - och svenska samtidigt. Nobelprisets speciella anknytning till Sverige skall väl inte behöva döljas på internet? Titta in där enspråkigheten regerar. När ska ansvariga förstå att man kan tänka globalt och lokalt på samma gång?
(Januari 2009) H&M H&M, Hennes&Mauritz senaste vårkatalog är en parodi på engelsk reklamjargong. Det går nästan inte att hitta en sida på de över 300 sidorna som inte har engelska, stort och dominerande. "Check out our complete jeans guide", "Contemporary classic", "Spiritual exercise", "Feeling flirtatious" är bara några rubrikerna på sidorna. Alla ord är långt ifrån lätta att förstå. Varför svenska över huvud taget i katalogen? Varför inte ett komplett språkbyte på en gång? Det "lilla svenska språket" måste ju mest vara ett hinder när man vill nå en "internationell" kundkrets. Språkförsvaret hoppas i fortsättningen att H&M vågar använda svenska i Sverige, tyska i Tyskland, ryska i Ryssland o.s.v. när företaget ändå gör nationella upplagor. Det väcker mycket mer respekt. Annars hoppas vi att fler handlar kläder av folk som inte skäms för sin svenska.
DSBFirst DSBFirst är den nya tågoperatören i södra Sverige, ett danskt-engelskt konsortium som i konkurrens vunnit upphandlingen av tågtrafik landets fem sydligaste län. I Blekinges Sydöstran berättas om goda och dåliga reformer i samband med nyordningen fr.o.m. den 11 januari. Man skall nu kunna handla för svenska kronor (?!), och konduktörerna skall inte längre få heta tågvärdar, utan train manager (!). Kan språkbytet i offentliga sammanhang bli tydligare? Varför har inte upphandlarna, d.v.s. länstrafikbolagen, ställt krav på svenska beteckningar i dessa offentliga mlijöer? Språkförsvarets förslag till språklag § 10, visar sig bli allt nödvändigare om svenskan skall leva kvar vid internationella upphandlingar.
(December 2008) Klädföretaget Didriksons i Grundsund Det svenska företaget Didriksons har sedan 1913 tillverkat olika klädesplagg. Företagets nätsida är dock numera enbart engelskspråkig, vilket måste anses respektlöst både mot de svenska kunderna och mot företagets egna historia. Vad värre är: Didriksons klädesplagg har inte alltid skötselråd och bruksanvisning på svenska, vilket man som konsument i Sverige har rätt att få. Andra klädföretag har i sina plagg materialinformation och skötselråd på många olika språk. Språkförsvaret väntar med spänning på Didriksons nätsida på svenska, och på Konsumentverkets reaktion på ofoget med tvättråd enbart på engelska.
(November 2008) Filmdistributören Sony Pictures Svenska filmtitlar är på väg att försvinna, det har många märkt. Framför allt engelskspråkiga filmer vill inte ha svenska, översatta filmnamn. Det stör filmens varumärke, och sidoförsäljningen av t.ex. leksaker. Men denna regel gäller bara länder "där kunskaperna i engelska är höga", som i t.ex. Sverige, enligt Pernilla Angelin, pressansvarig på distributören Sony Pictures. I affärssammanhang undergräver vi alltså vårt eget språk för att vi kan bra engelska!!! Holland och Danmark ligger också illa till. Den nya James Bond-filmen "Quantum of Solace" är kanske höjden av obegriplig filmtitel. Varför kräver inte fler att få höra en titel på sitt språk också? Den engelska finns ju där ändå. Filmer från andra språkområden får fortfarande oftast översatta titlar. Sannolikt är det den massiva dominansen av angloamerikanska filmer i Sverige, ca 80 % av alla filmer, som gör att filmbolagen kan kosta på sig denna arrogans mot den svensktalande publiken.
Filmdistributören Nordisk film Den nya tyska filmen "Der Baader Meinhof Komplex" går "naturligvis" på svenska biografer under namnet "The Baader Meinhof Complex". Hur tänkte man på Nordisk Film, utan tyska eller svenska? frågar man sig. - Det blev nog bara så, faktiskt. Det engelska namnet blev kvar utan någon direkt tanke, säger Pia Grünler, ansvarig utgivare på företaget. Här firar den språkliga imperialismen stora triumfer, när människor slutat fråga efter såväl svensk filmtitel som titel på annat originalspråk. Puh! Det är väl dit man vill ha svenskarna. Den uppmärksammade filmen "Schindlers lista" från 1996 hette i Sverige mycket vilseledande "Schindler's List". Oskar Schindler var alltså inte listig i titeln, som många trodde, utan hade en lista på människor som skulle räddas. Språkförsvaret och Svenska Dagbladet hör till det fåtal som uppmärksammar detta elände.
(September 2008) Future Female Leader - KTH:s förutsägbara projektnamn För att locka unga tjejer till teknikyrken lanserar Kungliga Tekniska Språkförsvarets Tummen ned skickas alltså denna månad till projektet Det räcker att det engelska namnet finns när projektet presenteras utanför landets gränser.
(Augusti 2008) Sedan några år är många av livsmedelsföretaget Knorrs förpackningar helt engelskspråkiga. Det heter numera t.ex. "Asparagus soup" i stället för sparrissoppa, och namn på olika såser m.m. står inte längre på de nordiska språken, som tidigare. Det märkliga är att det här inte handlar om rena importprodukter. Innehållsförteckning och näringsvärde är fortfarande översatta till svenska, norska och danska, vilket visar att varorna är ämnade för den nordiska marknaden. Varför produktnamnet då numera är på engelska är antingen en gåta, eller en medveten språklig strategi, att vänja en nordisk kundkrets vid den allenarådande engelskan. Språkförsvaret säger: Vet hut! till Knorr, och uppmanar det multinationella företaget att bli mångnationellt i ordets verkliga mening, nämligen att ta hänyn till nationalspråken också i vad man kallar sina produkter. Inga fler förpackningar med "asparagus soup" i Sverige, Norge eller Danmark, tack!
(Juli 2008) Verket för näringslivsutveckling i Sverige, Nutek, tycker att alla vägskyltar om sevärdheter i Sverige skall vara på engelska. Peter Terpstra, turismanalytiker på Nutek, säger: "Om man tittar totalt på hur samtliga utländska besökare tar sig hit, så är det omkring 50 procent som kommer med bil. Syftet med de brunvita skyltarna är att besökare hitta fram till besöksmål, museer, eller vad det nu kan vara för någonting, och då måste det också vara så att man förstår de här skyltarna." Peter Terpstra tycker att det är konstigt att Vägverket med sina internationella skyltar inte går hela vägen och gör skyltarna engelskspråkiga. Språkförsvaret tycker det är konstigt ... 1/ att den svenskspråkiga majoriteten av turister i Sverige alltid förutsätts kunna och vilja läsa engelska, som en följd av Nuteks resonemang. 2/ att man inte ser att det finns betydligt fler turister från Norden eller Tyskland i Sverige än engelskspråkiga. 3/ att Nutek inte kan se att svenskan i sig kan vara något som lockande och exotiskt. Så svår är den inte, och andra språk är bara ett par knapptryckningar bort med modern mobiltelefoni om man behöver en översättning. Läs / hör mer i nyhetsinslaget från Ekot i Sveriges Radio.
Detta är en sammanfattning av vad som redan är igångsatt för att montera bort svenskan på bl.a. insjöar som Vänern. Det står på en diskret plats bland Sjöfartsverkets nätsidor.
(Mars månad 2008) Lågprisflygbolaget Ryanair Flygbolaget Ryanair har kritiserat Allmänna reklamationsnämnden för att myndigheten skriver sina beslut på svenska. Till saken hör att Ryanair hör till de bolag som får mest konsumentanmälningar mot sig, hela 84 stycken 2007. I 13 fall har Ryanair inte följt ARN:s beslut. Ryanair skyller delvis ifrån sig med att man inte förstod besluten på svenska eller vad det innebär att vara uppsatt på ARN:s svarta lista. ARN svarar så här på Ryanairs kritik: - Vi är en svensk myndighet och det är vårt officiella språk, och är det någon part som vill ha besluten översatta får de ordna det själva. Vi ger inte den servicen till någon part i ett ärende. Så länge man har verksamhet i Sverige kan man förutsätta att man kan kommunicera på det språket. Ryanair har i fler än detta fall gjort sig känt för en unket kolonial inställning till de där irriterande och onödiga småspråken, som t.ex svenska. Kunder som vid klagomål velat bli bemötta på svenska har förvägrats detta, även när avtalet ingåtts i Sverige. Språkförsvaret applåderar ARN:s rakryggade inställning, som faktiskt sammanfattar vad en modern språklag handlar om: att iaktta det gemensamma huvudspråket eller officiella minoritetsspråket inom ett bestämt geografiskt område. Och engelska är inte officiellt språk i Sverige. Läs mer i Svenska Dagbladet Näringsliv eller i Råd och Rön .
(Februari månad 2008) Skolverket Den svenska myndigheten Skolverket fortsätter att bevilja tillstånd för språkbytesskolor i oförminskad takt. Myndigheten är helt opåverkad av riksdagsbeslutet den 7 december 2005 om att svenska är huvudspråk i Sverige, och verkar på det hela taget gå sina egna vägar. Under januari månad har Skolverket hunnit bevilja tillstånd för Engelska skolan AB - Sveriges största språkbyteskoncern - för skolor med vardera ca 500 elever mellan 12 och 16 år i Sundsvall, Jönköping, Karlstad och Göteborg, i tider då elevantalet i Sveriges kommuner kraftigt minskar. I Gävle har nyligen skolan fått tillstånd för ett högskoleförberedande gymnasium för 360 elever med 90% undervisning på engelska. Detta skall läggas till skolans tidigare etableringar i Stockholm, Linköping, Västerås, Örebro, Gävle och Eskilstuna. På sikt vill Engelska skolan AB säkert finnas i varje större stad. I sin reklam riktar man sig till de elever som skall bli framtidens beslutsfattare i Sverige - ett genialt sätt att etablera engelskan i informella nätverk utan någon som helst offentlig debatt. Skolverket är antingen helt omedvetet, eller mycket medvetet, i sina beviljanden. Frågan är om Engelska skolan AB har en direktingång hos Skolverkets handläggare, eftersom allt som skolan ansöker om beviljas. Andra friskolor får numera ofta nej med motiveringen risk för överetablering.
Scandic hotell Scandics hotellkedja startades i Sverige och har sin bas i Norden. På senare tid har bokningssystemet blivit engelskt, och man förstår inte vad man bokar eller betalar för på de skrivna bekräftelserna. Vad är "Superior Queen bed" för något? Beteckningarna används i USA, men säger oss mycket litet i Norden. VD Frank Fiskers från Danmark får förklara varför ett företag med sin bas i Norden plötsligt skall använda engelska med sina hotellgäster i viktiga avtalssammanhang. Frågan är om det ens är förenligt med svensk konsumentlagstiftning. Glädjande nog har Scandic efter påpekanden tydligt ändrat språkpolicy - se februari månads Tummen upp!
(Januari månad 2008) Svensk biblioteksförening - "Library Lovers" Svensk biblioteksförening bedriver ett viktigt arbete för en nationell bibliotekspolitik under 2008. Tyvärr sker kampanjen under namnet ”Library Lovers”, alltså engelska för svenska bibliotek! Här inställer sig många frågor. Varför måste man kopiera en slogan, som används i bl.a. USA och Australien, men i delvis andra syften? Varför duger inte ord som ”biblioteksälskare”,”biblioteksvänner”, ”bokvänner”, ”bokälskare” e.d.? Saknar man fantasi för att skapa kampanjnamn på svenska? Är man överhuvudtaget otränad eller tanklös för att skapa på svenska? Är inte svenska biblioteks huvudansvar att förmedla svenskspråkig skön- och facklitteratur? Vilken målgrupp vänder kampanjen sig egentligen till? Förstår svenska makthavare numera bara engelska? Språkförsvaret hoppas och önskar inför det nya året att Svensk biblioteksförening ändrar kampanjnamn till något slagkraftigt på svenska. Det går!!!
(November månad 2007) SJ AB:s hemsida Sedan en längre tid får man vid biljettbokning på SJ:s hemsida upp tågbeteckningar på engelska. Förut har de funnits på svenska. SJ uppger att det beror på ett komplicerat dataproblem, och skall i december återställa det till svenska. Fram till dess får den stora majorieten svensktalande biljettbokare hålla tillgodo med att åka t.ex. "Local train" i stället för "Länståg" i Sverige. Språkförsvaret menar att det rimligen enbart kan handla om vilken textrad man har matat in från början. Det är väl bara att ha svenska som grundspråk, och med en förklaring på engelska av de svenska beteckningarna? För - hemska tanke - det finns väl inte någon dold överenskommelse om "harmonisering" av tågbeteckningar, som som vanligt i "internationella" sammanhang gör svenskan överflödig?
(Oktober månad 2007) Engelska skolan AB Friskoleföretaget Engelska skolan är en expanderande språkbytesskola, vars verksamhetsidé undergräver det gemensamma, offentliga språket i Sverige, svenskan. Verksamhetsidén med utökad engelska, och därmed minskad svenska, äventyrar på sikt individernas / skolelevernas språkliga uttrycksförmåga på svenska. På lång sikt undergräver en skola med denna inriktning deras möjlighet att göra sig gällande på landets huvudspråk under demokratiska former. När Engelska skolan nu under hösten 2007 ansöker om en utvidgning av sin verksamhetsidé har man inte tagit till sig den principiella kritiken alls. Fr.o.m. höstterminen 2008 vill skolan starta engelskspråkig undervisning till 50 % från årskurs 4 i grundskolan, och engelskspråkig undervisning till 90 % i gymnasiet. Språkförsvaret anser att Engelska skolan uppfyller alla rimliga kriterier för att betecknas som en språkbytesskola från svenska till engelska. Svenska skattemedel hjälper därmed på sikt till att försvaga det gemensamma offentliga språket i Sverige. Vi i Språkförsvaret frågar oss hur Skolverket, som är en myndighet underställd riksdagen, kan godkänna språkbytesskolor, när riksdagen beslutat att svenska är huvudspråk i Sverige. Läs mer om hur skolan presenterar sin verksamhet på dess hemsida.
(September månad 2007) Skokedjan Vincent Shoe Store I augusti 1999 öppnade skokedjan Vincent den första butiken i Stockholm. Företaget presenterar sig enbart på engelska i sin 72-sidiga katalog, där det framgår att grundarna och redaktörerna alla är svenskspråkiga. Ändå finns "your personal copy" enbart på engelska i kedjans butiker. Var finns då Vincents butiker? Jo, 9 finns i Stockholm, 10 i övriga Sverige, 2 i Norge, 2 i Italien, 1 i Österrike och 1 (!) i Storbritannien. Företaget använder gärna den svenska flaggan, men ogärna det svenska språket. Märkligt, men kanske symptomatiskt för modevärlden. Språkförsvaret anser att det finns mycket stor anledning att också ha en svenskspråkig katalog för de många butikerna i Sverige och Norge, och därmed försvara det egna, lilla språket i sammanhanget, svenskan, även inom modevärlden. Se företagets egen presentation på nätet här.
(Augusti månad 2007) Sveriges Television SVT har mer än en gång "glömt" att texta längre inslag på engelska i sina nyhetssändningar. Det har tidigare skett i nyhetsprogrammen "Rapport" och "Aktuellt", och nu senast med ett långt inslag i SVT24 om Tällberg Forum. Vid kontakt med SVT har företaget angett att det handlat om ett "experiment". Experiment om vad då? För att kolla om någon inte förstod, eller om det eventuellt skulle komma några protester? Nej, ett allmännyttigt medieföretag som SVT måste ha andra mål än att "testa" om svenskarna klarar sig bra på enbart engelska. Det skall i stället som en av mycket få svenskspråkiga kanaler i världen se till att spegla svenskan och många andra språk, som idag inte får plats p.g.a. många engelskspråkiga serier, som andra kanaler vimlar av. Läs gärna vad Språkförsvaret föreslår för att SVT bättre skall motsvara kravet på språklig mångfald i medierna i Utkast till språklag för Sverige, § 12 .
(Juli månad 2007) Sportaffärskedjan Stadium Motivering: Denna svenska affärskedja har valt att ganska konsekvent använda engelskan som språk i sina affärer. På avdelningsskyltarna står det t.ex. "running men" och "sandals". Till och med på dörrarna står det "staff only". Vid påpekande av det löjliga och märkliga i detta blev svaret att det minsann var på grund av att Stadium var ett "internationellt" företag. Kedjan finns trots allt i både Finland och Danmark.... Så trummas idén in om det minsann enbart är engelskan som är internationell, inte finska eller danska eller något annat "småspråk"! När uppstod egentligen föreställningen i Sverige om att "internationell" = "engelskspråkig"? Du som läser detta: påpeka ofta det nya och märkliga i denna idé!
(Juni månad 2007) Rekryteringsföretaget Michael Page Motivering: När det multinationella företaget Michael Page rekryterar nya anställda är det genom stora, men ganska förvirrade platsannonser, språkligt sett. Ofta söker man flera personer på en gång, för olika firmor, och vissa annonser är utformade på svenska och vissa är utformade på engelska enligt ett outgrundligt system som nästan verkar slumpmässigt. Två exempel från början av juni: 1/ I en annons (WR/112926) söks en "Nordic Risk Manager" med kravspecifikation utformad på engelska, men den sökande skall ha "excellent communication skills in both written and oral English and Swedish". (Om man nu måste kunna svenska, varför inte utforma annonsen på svenska?) 2/ I en annan annons (AB/112927) , utformad på svenska, söks en "Projektledare", där kravet på språkkunskaper enbart utgörs av "flytande engelska både i tal och skrift, övriga språk är meriterande". Detta innebär att svenska inte är något krav, så varför är just denna annons på svenska? Språkförsvaret undrar: varför skulle inte alla annonser kunna vara på svenska i en tidning som har allt övrigt på svenska? Rent engelskspråkiga söker väl knappast arbete via en sådan kanal? Titta gärna mer på språkvalet på rekryteringsföretagets hemsida
(Maj månad 2007) Vägverkets radioreklam mot alkohol i trafiken En statlig myndighet som Vägverket borde kunna komma på svenska uttryck i sina kampanjer. Den senaste som hörs i radio har som motto "Don't drink and drive". Så omöjligt kan det inte vara att hitta på något fyndigt på svenska. Varför inte "Välj vitt på vägen" eller "Full förare är farlig" eller något liknande?
(April månad 2007) ABB -ingen tolkning till svenska! Gör tummen ner för ABB som, efter många år, helt enkelt avskaffar tolkningen till svenska på bolagsstämman den 3 maj i Zürich! Bolagsstämman i Sverige (som hölls dagen efter den i Zürich) avskaffades för ett antal år sedan och har ersatts av ett informationsmöte dagen efter i Västerås. Det hålls på engelska som huvudspråk och det finns möjlighet att ställa frågor på svenska! Bolagsstämmans tolkning till svenska har under de senaste åren sänts på internet för att aktieägare i Sverige skulle ha möjlighet att följa med direkt. Det är det alltså slut med nu, varvid motiveringen lär vara att "alla" kan engelska och "efterfrågan" är inte tillräckligt stor. Hur vet man på ABB t ex hur många som använder sig av möjligheten att följa med på internet? Bolagsstämman hålls på tyska. Cecilia Rydbeck
(Februari månad 2007) Återförsäljare av TV-spel från Playstation och Xbox Motivering: Det är ingen självklarhet i Sverige att produkter för barn och ungdomar är försedda med en bruksanvisning på svenska. Ett av de värsta exemplen på detta är spelinstruktioner som medföljer TV-spel till de populära Xbox och Playstation. Inte ens för de spel som är märkta med åldersgränsen 3+ finns alltid svensk text med från återförsäljaren, vilket borde vara en självklarhet. Tummen ned alltså, dels för att texten aldrig översätts i många spel, dels för att många återförsäljare inte skickar med svensk text trots att den finns. Det är som vanligt billigare med den engelska i kraft av större upplagor. Att enbart få tillgång till engelska spelregler händer ofta i Sverige, trots att t.ex speltillverkaren Playstation på sin hemsida i Europa förstått att människor vill kunna läsa på sitt "lokala" språk (som det numera heter hos multinationella företag).
(Januari månad 2007) Ecovision och pressens reportagebyrå Motivering: Ecovision och pressens reportagebyrå producerar varje dag börssidor för Sveriges morgontidningar. Sedan de nordiska börserna gemensamt började presenteras under hösten 2006 heter inte börsrubrikerna i tidningarna längre "Stora bolag", "Mellanstora bolag" etc. på begriplig svenska. Nu måste man i stället gissa vad "Stockholm Mid Cap", "First North" m.m. betyder som rubriker, fastän det handlar om bolag i Norden, där resp. nordiskt språk borde duga för förståelsen. Vid förfrågan till tidningsproducenterna om anledningen blev svaret "Det är så i affärsvärlden". Men så är det inte alls i affärsvärlden. Svenska Dagbladets näringslivsbilaga har begripliga börsrubriker på svenska, och hör till de största ekonomitidningarna i landet. Så kom inte med motiveringen att "alla andra använder engelska"! Se Ecovisions engelskspråkiga vision av affärsvärlden i Norden här.
(December månad 2006) H&M, Kapp-Ahl, Lindex, JC och flera andra klädföretag Motivering: Alla ovannämnda företag använder engelska slentrianmässigt i sin marknadsföring. H&M t. ex. använder endast engelska i rubriker i sin postorderkatalog. Lindex, Kapp-Ahl och JC är andra exempel. Ytterst sällan har någon på marknadsavdelningarna tänkt tanken att det kanske kunde vara ett nytt, fräscht svenskt ord eller formulering som kunde bryta mönstret och därmed uppmärksammas. Det är som om marknadsförarna tror att det måste vara engelska. Kanske är skälet att töntigheten i många av deras reklambudskap verkligen skulle framträda på ett tydligare sätt om man använde svenska i stället. Ta t. ex Lindex reklam förra året: "We love all bottoms". Eftersom vi hela tiden omges av reklam, bombarderas med den, får den rätt upp i ansiktet, är det klart att vi påverkas av den, inte minst ungdomar. Föreställningen att man måste använda engelska i alla reklamsammanhang cementeras, att svenska är fel, om inte vissa modiga vågar sig på att använda nya svenska ord, och den möjligheten är för svenskspråkiga större på svenska.
(Oktober månad 2006) Tell Us Tower ... skall Stockholms nya skyskrapa vid Telefonplan heta, enligt den namntävlingsjury som haft att välja mellan nästan 4000 namnförslag - se juryns motivering. Det är viktigt med engelska namn i "The Capital of Scandinavia", som Stockholm numera officiellt heter enligt ett annat brev från SSM Bygg & Fastighets AB. Att det i området där tornet skall byggas finns namnanknytning till Tellus (=Jorden) utgör en viss förklaring, men inte att en offentlig byggnad namnges med den ordagranna betydelsen "Berätta Oss Torn". Obegripligt. Språkförsvaret föreslår att tornet namnges som "Tellustornet / Tellus Tower" i enlighet med principen om parallellspråkighet med svenskan först i offentliga sammanhang.
(September månad 2006) Leksakskedjorna BR och Toys'RUs m.fl. samt kortimportören Trendus Många leksaksaffärer säljer de bland mindre barn mycket populära spelkorten Pokémon och Yu-Gi-Oh direkt över disk, men har inte krävt regler på svenska eller svensk text på spelkorten av importören Trendus. Barn som just lärt sig läsa, får stå och gissa vad det står i stället för att kunna spela på riktigt. Den japanske tillverkaren bestämde på ett tidigt stadium att "hans" kort inte skulle översättas till "småspråken" svenska, kanske för att vi är så redo att acceptera engelska även om vi inte förstår. De enda länder som inte har sidor på sina nationella språk i är Sverige och Norge. Se närmare på en av de många presentationssidorna för de dyra korten. Vid en anmälan till Konsumentverket visade det sig att det inte finns någon principiell regel eller policy om svenska för barnleksaker. Se en brevväxling med Konsumentverket.
(Augusti månad 2006) Utbildningsradion (UR) Motivering: Den statligt finansierade Utbildningsradion kommer i två program, ett i SVT1 den 6/9 kl. 21.00, ett i P1 den 13/9 kl. 21.03, att sända "Election 06, valprogrammet för dig som förstår engelska bättre än svenska! Programmet ger dig en grund att stå på i höstens val och ger svar på frågor som berör de nya svenskarna mest." (citat ur programpresentationen) Man kan fråga sig på vilket språk det offentliga samtalet och den politiska debatten i Sverige skall föras i framtiden, om det i opinionsbildningen går lika bra att inte förstå svenska. Vi i Språkförsvaret undrar om det enligt UR över huvud taget finns någon anledning att lära sig svenska för de nya svenskarna. Utbildningsradion kanske menar att det i framtiden går lika bra att hoppa över till det stora världsspråket direkt för svensk politik. Läs mer om servicen för att inte behöva lära sig svenska på programmets hemsida.
(Juli månad 2006) Stockholms stad Motivering: Stockholms stad har utlyst en arkitekttävling om ett ombyggt Stadsbibliotek, där tävlingsbidragen enbart får komma in på engelska, och inte på svenska i Sverige. Motiveringen till detta är att det handlar om en "internationell" tävling, och att inte alla i juryn förstår svenska. Vid närmare efterforskning är det enbart en jurymedlem som inte är svensk eller nordbo. Givetvis skall det vara möjligt att lämna in bidrag på engelska, men det får inte utesluta svenskan. Förr var detta en situation där man översatte / tolkade från svenska för den som behövde, idag skall i stället majoriteten anpassa sig till sitt sämre andraspråk, engelskan. Läs mer om debatten på tidningen Arkitektens hemsida.
(Juni månad 2006) Rektor för Kungliga Tekniska Högskolan Motivering: Rektor Anders Flodström har tydligt deklarerat sin ambition att låta all forskningsutbildning på KTH uteslutande ske på engelska. Styrelseprotokoll från juni visar att detta nu omsätts i praktiken genom att svenskspråkiga kurser läggs ner kommande läsår. Flodström ser det också som en helt "naturlig" utveckling att grundutbildningen inom tio år sker på engelska. Han ser inte att det stora och anrika lärosätet KTH skulle ha något ansvar för terminologiutveckling inom teknik och naturvetenskap, eller för forskningspresentation på svenska. Se bl.a. diskussionsutskrift från debatten i SVT:s "Gomorron Sverige": Allt fler universitet undervisar på engelska - 18/4 2006 diskussionsutskift.
(Maj månad 2006) Banverkets projekt "Gröna tåget" Motivering: Den statligt finansierade myndigheten Banverket presenterar ett nordiskt samarbetsprojekt för höghastighetståg i framtiden med en hemsida på enbart engelska. Inga presentationer på de nordiska språken förekommer, och svenskan verkar på hemsidan vara något man skall undvika till varje pris. Titta själv in på hemsidan hur en skattefinansierad myndighet helst undviker att presentera Gröna Tåget-projektet på svenska!
(April månad 2006) "Linné was here". Motivering: När Sveriges store botanist Carl von Linné år 2007 firas med ett 300-årsjubileum (han föddes 1707), kommer han att uppmärksammas på många olika platser i Sverige under devisen "Linné was here". Visst är det fyndigt! Eller är det det egentligen? Ett av Linnés många projekt var att namnge växter och publicera sig på svenska, för att så många som möjligt skulle förstå honom. Av den anledningen blir det både larvigt och ohistoriskt att använda engelska i devisen i Sverige. Så många utländska turister finns det inte heller i förhållande till svenskspråkiga turister i Sverige. Om vi inte håller på vårt eget språk, vilken turist skall då finna anledning att lära sig det? Så gör man sig själv osynlig och sitt språk onödigt. Läs mer på www.linnewashere.se eller den uppdaterade sidan om jubiléet. Om du har synpunkter på denna slogan eller annat, skriv till: mats.brunander@telia.com på Linnéjubiléet.
(Mars månad 2006) SAS Motivering: SAS har ännu inte översatt alla resevillkor till svenska på sin hemsida, vilket innebär att man måste kunna engelska i juridisk skriftväxling med företaget. Detta är en direkt diskriminering av de svenska medborgare, som inte behärskar engelska. SAS är heller inget företag vilket som helst utan ägs delvis av svenska staten. Konsumentverket har flera gånger påtalat att resevillkoren inte är översatta till svenska, men svaret från SAS är man fortfarande arbetar på översättningen. Till dess gäller villkor på engelska.
Marian Radetski Motivering: Professor i ekonomi i Umeå, som tvingar sina studenter att tala engelska, och därmed bidrar till att deras, liksom den offentliga svenskan, utarmas. Läs mer i intervjun i Aftonbladet! |
|
|
|