Sprakforsvaret
   

Brev till Storstockholms lokaltrafik respektive Stockholms stad

 

Engelskspråkiga stationsutrop på tunnelbanan


SL gör i samarbete med Stockholms stad en "turistsatsning" med dubbla utrop -- svenska och engelska -  i tunnelbanan vid vissa stationer. Vi har redan tidigare reagerat på att det numer i princip finns ett parallellt skriftligt system i tunnelbanan och på pendeltågen, med information på svenska och engelska.

Nu anser vi att det har gått för långt och ställer följande fråga: När blev engelska ett officiellt språk i Sverige? Så vitt vi vet finns fem officiella minoritetsspråk i Sverige, nämligen samiska, tornedalsfinska/meänkieli, finska, romani och jiddisch. Vidare uppfyller svenska teckenspråket flera viktiga kriterier för att komma ifråga. Snart kommer, med största sannolikhet, även svenskan att lagstadgas.

Är det några språk som samhällsinformation i första hand bör ges på i Sverige, så är det dessa. Däremot är Sverige (ännu?) inte medlem av Samväldet, d v s den sammanslutning av f d brittiska kolonier där engelskan i de flesta fall fortfarande är ett officiellt språk och samhällsinformation finns parallellt på de inhemska språken och engelska -- ja, inte sällan endast på engelska. Tills den dagen kommer (!?), anser vi att SL och Stockholms stad bör avhålla sig från att behandla engelskan som ett officiellt språk.

”Turistsatsningen” är ett exempel på överanpassning till det engelska språket och en stor övertro på dess förtjänster. Så gott som all information på tunnelbane- och pendeltågen finns redan på engelska och detta borde mer än väl räcka, åtminstone för engelsktalande turister. Vi anser att en sammanfattning på engelska av den svenska informationen borde räcka; detta för att markera svenskans status som samhällsbärande språk i motsats till engelskan.

Vi skriver ”åtminstone”, eftersom satsningen dessutom är orättvis. Den största turistgruppen är nämligen tyskar, och även många andra turister kommer från icke-engelskspråkiga länder. Bland turisterna är t ex äldre tyskar, kineser och ryssar ofta allt annat än duktiga på engelska. Därför borde utropen, om man verkligen vill värna turismen, ske på fler främmande språk än engelska. Även turister med kunskaper i engelska föredrar oftast information på sitt eget språk. Så även vi. Vi inser givetvis att detta är praktiskt ogenomförbart, men vi vill peka på den utbredda övertron (i detta fall från SL:s sida och Stockholms stads sida) på att ”alla kan engelska”.

Med de dubbla utropen blir det dessutom väldigt mycket ”prat” ur tunnelbanans högtalare och detta är faktiskt jobbigt att lyssna på, i synnerhet då informationen sker på olika språk. Tystnad är en bristvara i dagens samhälle. Mellan exempelvis Gamla stan och Slussen är det inte många sekunder att hinna klämma in all information på.

Ni beskriver satsningen som en turistsatsning. Innebär detta att ni har tänkt er att nyordningen skall gälla sommartid? Vidare undrar vi om denna satsning är tänkt att ske på prov för att sedan utvärderas? Om nyordningen skulle permanentas, behandlar SL och Stockholms stad i praktiken engelska som officiellt språk i Sverige. Något sådant mandat har varken SL eller Stockholms stad.

Slutligen: Satsningen är ett led i att marknadsföra Stockholm som ”The Capital of Scandinavia” i ett samarbete mellan SL och Stockholms stad. Hållplatsutropen ingår alltså i en kampanj och därför måste man se till helheten. Det är märkligt att Stockholm stad utnämner sig till Skandinaviens huvudstad, vilket formellt sett är inkorrekt. Skandinaviens ”centrum” eller ”mittpunkt” hade varit lättare att försvara med tanke på Stockholms geografiska läge. Lika märkligt är att Stockholm stad använder sig ett engelskspråkigt slagord, ”the Capital of Scandinavia”, i stället för utgå från ett svenskt, ”Skandinaviens huvudstad”, som sedan översätts till en rad andra språk, däribland engelska.

Vad blir kvar av det svenska språket, modersmål för det stora flertalet i detta land och även för 300 000 personer i Finland, om ni hela tiden lägger er platta för engelska och inte ens ger nya företeelser parallella svenskspråkiga namn?

Med önskan om ett snart och klargörande svar

Per-Owe Albinsson
Kerstin Bergstedt
Irene Engström
Olle Käll
Marianne Lindholm
Michaël Stenberg

Medlemmar i nätverket Språkförsvaret
www.sprakforsvaret.se