 |
OrdlådanOrd från engelskan (och ibland från andra språk också) kommer in i svenskan i en takt att de inte hinner få en bra svensk motsvarighet. Tänk om svenskan aldrig hade fått det korta, praktiska ordet "dator" i stället för det mer otympliga "computer", som många andra språk lånat direkt från engelskan. Men ordet kom aldrig från ovan, utan kreativa människor kom på det och började använda det. Idag hade vi sannolikt också gjort ett direktlån av ordet "computer". Att inte kunna formulera sina egna tankar på det egna modersmålet kan bero på att man inte får lov till det, att man fått för litet tid att träna eller att orden helt enkelt fattas. Att tvingas låna alltför mycket innebär till slut att man inte är herre över sitt eget språk. Från ett annat språks uttryck får man många andra associationer i orden "på köpet", som man kanske inte önskar. Svenskan har sin begreppsvärld, engelskan och andra språk sina, och det gäller att se till alla språk blir så rika som möjligt. På den här sidan kan du skriva till nätverket om lånord du mött, eller själv ge förslag på ord. Skriv till Språkförsvaret. Du kan också titta in på hemsidan www.tnc.se om det handlar om mer tekniska termer. Den bästa sidan att fråga i sammanhanget är givetvis Svenska Språknämnden, och skicka uttrycket för svar till adressen: nyord@spraknamnden.se
Hej. 28/2 2010 ARBETSSEMINARIUM ÄR EN UTMÄRKT SVENSK FORM Nej - workshop blir inte bra som 'kortkurs' på svenska. Workshop är en vedertagen benämning på en vuxenpedagogisk arbetsform där deltagarna förväntas vara betydligt mer aktiva än i 'kurs'-sammanhang. 'Kurs' signalerar en situation med betydligt mer envägskommunikation från 'lärarens' sida. I en workshop finns ingen 'lärare', däremot en koordinator eller igångsättare. 'Arbetsseminarium' är en utmärkt svensk form för 'workshop', som dessutom används i stor utsträckning numera. Med vänlig hälsning 24/2 2010 SVENSKA ERSÄTTNINGSORD I STÄLLET FÖR "PRINT ON DEMAND" 26/10 2009 PÅHITTADE ORD I SVENSKAN! Emelie Victorsson har skrivit ett brev till Språkförsvaret, där hon också lanserar två nya ord. Läs mera här! 10/8 2009 SVENSKA SPRÅKET ÄR RIKT Lotta Olsson, journalist på DN, har med sin uppmaning till läsarna visat hur ordrik svenskan verkligen är, fastän många svensktalande av ren bekvämlighet ofta inte tror det. Hon har också visat vilket intresse det finns att behålla en rik och varierad svenska bland väldigt många, och att man kan "adoptera" ord genom att använda dem! Engelskan kan inte ersätta ett rikt modersmål. Möjligen kan den ersätta ett fattigt, ovarierat språk som ingen tror på ... Läs mer i hennes DN-artikel om härliga ord som alldenstund, befryndad, ett don, enträgen, grannlaga, halvannan, hjärtnupen, inmundiga, myckenhet, nännas, ohemul, understundom och vidgå och många flera ord! 1/7 2009 OM ETT PAR ORD - en kommentar till Kjell Holms "Engelska i svenskan" "Teambuildinghandledare": tillåter man sig några bokstäver till kan det kanske duga med "gruppformeringshandledare". "Snika sig..." i uttrycket "snika sig till": det här känner jag för att ha hört vuxna i min omgivning använda sig av redan för 50 år sedan. Kanske som ett lokalt uttryck i göteborgstrakten? Hälsningar Anita Dagmarsdotter 4/12 2006
"BRANDA" ETT VARUMÄRKE - en kommentar till Kjell Holms "Engelska i svenskan" Hej, I mitt nyligen avslutade yrkesliv hanterade jag på senare år ofta begreppet ”branding” i betydelsen göra varumärket känt genom systematiskt reklam- och PR-arbete. För det mesta gick det bra att översätta ”branding” med ”varumärkesbyggande”. Margareta Nissby 17/5 2006
ART DIRECTOR Idag fick jag frågan om det gick att hitta ett svenskt ersättningsord för "Art Director." Frågeställaren skrev bl.a.: " Inom reklambranschen är det ettvedertaget begrepp, och det är inom branschen skillnad på vad en AD och engrafisk formgivare gör, så om man kallar sig för det senare blir det missförstånd.Ett bra ord för Art Director? "Konstansvarig" antyder en koppling tillkonst som saknas inom yrket. Formgivningschef? Formkreatör?" Jag kunde i varje fall inte ge något bra svar. Det förutsätter kunskap om vad exakt en "art director" gör, och den kunskapen har jag inte. Annars skulle jag ha dragit till med "konstnärlig ledare" eller "konstnärlig rådgivare". Men det kanske har funnits en svensk term tidigare, som numera är förpassad till skräpkammaren? Några förslag? Per-Åke Lindblom 4/4 2006
ENGELSKA I SVENSKAN Är det nödvändigt med så många engelska ord och uttryck i svenskan, frågar Kjell Holm. Han har förtecknat några slumpmässigt utvalda engelska ord och uttryck som dagligen förekommer i svenska medier och ger samtidigt förslag till svenska motsvarigheter. Om inte annat kan man betrakta listan som en påminnelse om att det finns goda svenska ord som oftast helt täcker innebörden av de engelska. Läs mera här! 24/11 2005
EXEMPEL PÅ BETYDELSEGLIDNINGAR Det viktigaste problemet med att skriva humanvetenskap direkt på engelska (vilket rekommenderas i t.ex. ”Bästa språket”) är att ord som översätts till varandra på grund av sin ordlikhet kan betyda helt olika saker och ha olika ursprung i olika länder. Ett för mig näraliggande exempel är landskap/landscape, där ”landscape” kanske bäst skulle översättas med (landskaps-) sceneri på svenska, medan det svenska och tyska landskap/landschaft betyder ungefär ”county” på engelska. Med tiden har emellertid landskapsbegreppet glidit över till en ny och allomfattande internationell betydelse, som p.g.a. engelskans dominans fått beteckningen ”landscape”. Sådana ord- och begreppsförvirringar kan leda till en del problem. Jag har t.ex., i samband med Europeiska landskapsplaneringskonferenser, märkt ett motstånd mot att använda det nämnda engelska ordet, särskilt från de latinska ländernas sida. De använder hellre begreppet ”territory”, då de inte vill att deras forskning ska förknippas med ”sceneri”. Svenskarna, som inte längre ser skillnad på det svenska och engelska ordet, satsar på ”landscape”, fast det begreppsliga innehållet faktiskt beskrivs bättre av ordet ”territory” än av ”landscape”. Men ingen förstår vari problemet egentligen ligger. I ordböckerna och uppslagsverken har man löst situationen genom att ange två olika betydelser – den svenska och den engelska (se t.ex. Nationalencyklopedin). Man har dessutom utvecklat en helt ny "landskapsteori" kring den sammanslagna betydelsen. I forskningspraktiken fortsätter man under tiden att översätta landskap till landscape, eftersom orden ju liknar varandra så mycket. Det blir enklast så. Men risken är alltså att man förlorar hela kulturella perspektiv genom att begränsa sig till enbart ett språk i human- och samhällsvetenskapliga sammanhang. Ett problem som man inte behöver uppleva inom kemi och fysik, där ord och begrepp är betydligt mer internationella. Anders Larsson, SLU 11/11 2005
SVAR FRÅN SVENSKA SPRÅKNÄMNDEN Olle Käll Tack för ditt brev och att du uppmärksammade oss på Språkförsvaret. Vi lägger en länk till er på vår webbplats. Du har säkert sett att vi har en sida som kallas Onödig engelska eller engelska i onödan? Vi vet att vi skulle behöva se över denna sida men har inte haft tid. Men kanske vi kan hämta lite från er webbplats Där har vi tagit upp några av de ord du anger. highlights = höjdpunkter, viktigaste händelser; smakprov, godbitar hypad, hajpad = överreklamerad, överskattad workshop = arbetsseminarium, verkstad Vidare citerar jag från riksdagens språkvårdare Anita Hallberg: "Använd vidaresändningsplikt eller vidaresändningsskyldighet för 'must carry-regeln'. (Kortform: sändningsplikt eller sändningsskyldighet)" För cliffhanger ha vi noterat klipphängare. För crib föreslår vi lya. Med vänliga hälsningar Birgitta Lindgren Svenska språknämnden Box 20057 104 60 Stockholm 1/11 2005
ÖVERSÄTTNING AV "WORKSHOP" Hej! Du efterlyser översättning av "workshop". Workshop betyder "verkstad" och används i den betydelsen, t.ex. "mekanisk verkstad" som heter "engineering workshop". Sedan är det också så att engelsktalande lite fyndigt använder ordet "verkstad" i någon sorts överförd bemärkelse t.ex. vid verksamhet i korta kurser. Härav följer att den logiska och enda vettiga översättningen av "workshop" borde bli just "verkstad"."Musikverkstad" för barn på kulturfestivalen, t.ex. Det är bättre än att hitta på ett nytt ord, hur "snärtigt" det än må vara. Man missar ju i såna fall hela fyndigheten med att det faktiskt är "verkstad" man säger på engelska. Det allra viktigaste är, hur som helst, att vi INTE säger "workshop" på svenska. Utöver utarmandet av svenskan för det dessutom med sig att svenskar tror att "workshop" betyder "kort kurs", vilket ju inte gör oss språkligt mer internationella, utan bara språkligt förvirrade. MVH Klas Hjortstam 11/9 2005
"KLIPPHÄNGAREFFEKT" M.M. Karl G Fredriksson, recensent i Nerikes Allehanda, använder ordet "klipphängareffekt", som är den första försvenskningen av ordet "cliffhanger" (se tidigare ord på sidan). Vadstena-akademin skriver i sitt program "hajlajts" i stället för det vanliga "highlights". Det är ju alltid något, men ännu bättre är ju "höjdpunkter" eller, i en annan betydelse, "guldkorn" Kan någon ge en bra svensk översättning av det alla i mediekretsar använder om TV, nämligen "must carry"-principen angående vilka kanaler som måste sändas i ett visst nät. Olle Käll 12/8 2005
"CRIB" OCH "HYPAD" 1/ Hur skall man översätta detta nya, som jag aldrig hört: (ur Gefle Dagblad 17/7 2005) "Flickan som fått jord på klänningen av Carola blev sedan inbjuden till hennes crib i Saltsjöbaden." 2/ Har någon förslag på en bra översättning av ordet hypad i t.ex. uttrycket 'en hypad tillställning'? Olle Käll 18/7 2005
VAD HETER STAVGÅNG PÅ ENGELSKA? Läste i DN att man vill ändra namnet på en av de senaste motionsflugorna från stavgång till walking. Åter ett anfall av den av den engelska sjukan. Sällsynt korkat. Stavgång säger ju var det är. Varför inte kalla det gång så får folk gissa bäst de gitter om det är med eller utan pinnar. Härom veckan vandrade vi i Österrike och hade faktiskt med oss ett par stavar av hopskjutbar modell för förebyggande av knäsvaghet i mot- och medluten. I tyskspråkigt område förekommer beteckningen Nordic Walking på aktiviteten. Några holländare, som vandrade i samma berg som vi, medförde också pinnar och uppgav vid förfrågan att en dylik på nederländska kallades Wanderstock (med reservation för att jag bara hört ordet och att det kan stavas på något annat snarlikt sätt...). Och en fråga, vet någon av Språkförsvarets besökare vad stavgång heter på engelska? Det borde ju finnas en färdig engelsk term, och det kan rimligen inte vara walking. Fast oavsett vad det till äventyrs heter på engelska är ju stavgång den perfekta, rentav den optimala benämningen! Mats Leander, Kista 16/7 2005
ALTERNATIV TILL "WORKSHOP" Hej! På Delsbostämman förliden helg hörde jag en programledare använda ordet kortkurs "eller workshop" som han sa. Jag tycker det är ett bra ord, men kanske snabbkurs är ännu bättre. Nu är väl workshop så inarbetat i många kretsar och fast rotat att det blir svårt att få bort. - Cliffhanger har jag inte hittat någon bra ersättning för. Hälsningar Håkan Franck Forsa 8/7 2005
ERSÄTTNINGSORD SÖKES Skulle någon som läser detta kunna hjälpa till och föreslå en bra, träffande, gärna "snärtig" svensk översättning av följande ord: workshop - det som ofta annonseras som innehåll under kurser och konferenser cliffhanger - en berättarteknisk term för en spännande övergång mellan kapitel i en bok/delar av en film Olle Käll 6/7 2005 (Denna avdelning uppdaterades senast den 1/3 2009) |
|
|
|