 |
|
Tummen upp Det finns myndigheter, företag och personer som verkligen förstått att man behöver arbeta med många språk, och inte bara engelska, om man vill nå många besökare eller kunder. På hemsidor, i olika publikationer och musiktexter m.m. har man medvetet valt eller framhävt det mindre språket framför det större. Språkförsvaret kommer varje månad i fortsättningen att uppmärksamma exempel på en sådan inställning och dylika insatser. Vi gör tummen upp och skickar ett diplom! Skicka oss gärna förslag på kandidater! (Juni 2010) Spanarna i P1 och Jonas Hallberg Det outslitliga programmet Spanarna i radions P1 får månadens Tummen upp för panelens eminenta användning av svenskans möjligheter. Panelmedlemmen Jonas Hallberg får en särskild eloge för sitt vältaliga försvar för svenska språket i det första programmet i juni 2010. Det är uppfriskande med människor som inte bryr sig om trendigheter på andra språk än det de verkligen behärskar.
(Maj 2010) Daniel Sjölin och TV-programmet Babel I SVT-programmet Babel den 20 maj gör programledaren Daniel Sjölin det som alltför sällan händer i svensk TV numera - han genomför en intervju på ett annat språk än engelska! I programmet ställer han frågor till författaren Günter Wallraff, känd för att genom sitt undersökande arbetssätt ha skapat ett eget verb i svenskan , att "wallraffa". Wallraff uttrycker sig naturligtvis allra bäst på tyska i en intervju, och får också frågor på en utmärkt tyska av Daniel Sjölin. Tänk om fler journalister hade sådana språkkunskaper i fler språk. Vi i Sverige skulle på det sättet få veta betydligt mer om världen än av de reportrar som förutsätter att hela världen skall svara dem på frågor formulerade på engelska av varierande kvalitet. Programmet kan ses på nätet här, och intervjun äger rum de första 20 minuterna.
(April 2010) Brommapojkarna Fotbollslaget Brommapojkarna har en av Sveriges främsta talangfabriker. Styrelsen för laget berättar i Svenska Dagbladet 10 mars att man i klubben sedan flera år haft en policy / riktlinjer om att spelarna i omklädningsrum och på plan skall tala svenska, enligt klubbdirektören Ola Danhard. – Man ska känna sig i gruppen, och inte känna sig utanför när några andra talar ett annat språk. Vi ska prata svenska inom klubben, säger han i en intervju med Sveriges Radio. Vi har jobbat efter det här i över tio års tid, det finns inga negativa reaktioner som vi har upplevt i alla fall. Kamratskap är lättare om alla pratar samma språk. Läs mer på denna reportagelänk.
(Mars 2010) SE-Banken Alltfler företag försöker nå sina kunder på andra språk än svenska. Banken SEB erbjuder nu personlig service på 23 språk. I en särskild informationssatsning försöker SEB nu nå fler kunder som talar andra språk än svenska – på deras modersmål. På kampanjwebben Enkla vardagen erbjuder man dygnet runt-service på hela 23 språk, bl.a. arabiska, hindi, makedonska och slovakiska. Servicen gäller information om personlig service på telefon, den övriga informationen på webben har inte översatts. På vanliga nätsidan finns bara information på svenska och engelska. Ändå måste man säga att satsningen är ett steg i rätt riktning hos ett företag som har kontakt med en stor del av den svenska allmänheten, en allmänhet som i dag talar många olika modersmål och inte alltid förstår svenska så bra. Språkförsvaret gör Tummen upp och väntar på SEB-bankens utvidgning av sin nätinformation på flera språk, åtminstone det mest efterfrågade. Man visar vägen för andra banker, och viljan finns ju uppenbarligen!
(Januari 2010) Karlshamns kommuns flerspråkiga nätsidor På många svenska kommuners nätsidor finns turistinformation ofta enbart på svenska och engelska, i enstaka fall även på tyska. Ett undantag är turistinformationen på Karlshamns kommuns nätsidor. Här finns utförlig information på svenska, engelska, tyska, polska, nederländska och danska, vilket säkert mycket bättre motsvarar sammansättningen av utländska turisters språkkunskaper och modersmål. Tänk om fler svenska kommuner kunde se turisterna som kunder, som borde tillmötesgås på deras eget språk, och inte enbart uppfostras med att enbart förutsättas kunna engelska eller svenska.
(November 2009) MOVITS, svensk hiphopgrupp från Luleå MOVITS är luleåbandet som sjunger på svenska - hör och häpna - och MOVITS är väl kvalificerade för ett tummen-upp-diplom genom att de visar att svenska definitivt fungerar i en annars totalt anglifierad bransch. Stå på er, alla ni som tycker att texter på svenska är mer uttrycksfulla för svenskspråkiga!
(Oktober 2009) Olle Josephson, docent i nordiska språk och Språkrådets tidigare chef Olle Josephson vill pröva den nya språklagen i praktiken. Därför har han JO-anmält regeringskansliet för att bryta mot denna lag när de använder e-postadresser på enbart engelska. Språklagen, som trädde i kraft från den 1 juli 2009, föreskriver att det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas. Olle Josephson säger: - Det här är en enkel liten skitfråga med stort symbolvärde, en fråga ifall Sverige skall styras på svenska eller på engelska. Om inte JO uttalar att detta måste ändras och regeringen följer detta kan man dra slutsatsen att det handlar om en skenlagstiftning. Språkförsvaret gör tummen upp för alla som vill pröva den nya språklagen i konkreta fall. Det gör att svenskans roll i Sverige kommer i fokus , och att fler blir uppmärksamma på den slentrianmässiga användningen av engelska som statusmarkör.
(September 2009) HQ Bank HQ Bank presenterar sig självklart på svenska i svenska reklamsammanhang: "HQ Bank. Utforskar - Utvecklar - Presterar". För engelska läsare har de självklart en slogan på engelska - äkta parallellspråkighet. Inte illa för ett företag i den ekonomiska sfären, där alltför många fått för sig att business bara kan göras på engelska. Man häpnar och gläds!
Göteborgskex Göteborgskex väljer medvetet och uppfinningsrikt svenska namn på sina nya produkter, som kallas "Bageriets bästa". Så i stället för "Uncle Bill's Chocolate Chock", "Pete's Pecan Cookie", "Burt's Berry Bombs" eller "Otis Oat biscuits" heter de nu "Christinas chokladbegär", "Johans Pecanpoesi", "Emelies bärdröm" och "Havre & Himmelrike". Hur svårt var det? För många låter dessa definitivt mer lockande och trovärdigt än de produkter som fått fjantiga engelska namn. Språkförsvaret gillar detta skarpt, men det är inte klokt att man ska haja till när man ser reklamen - bara för att det står på svenska…
(Augusti 2009) Expressens ledarsida Efter att många medlemmar i nätverket Språkförsvaret JO-anmält Stockholms stad för "glömska" angående svenska officiella benämningar har debatten om överdriven engelska kommit igång ordentligt. Språkförsvaret vill denna månad göra Tummen upp för Expressens ledarsida den 24 juli, som bland många andra bidragit till att öka språkmedvetenheten i Sverige. Det behöver höjas ännu mer, för här ligger vi i Sverige långt efter på vår flerspråkiga kontinent med att ha en naturlig känsla för det egna modersmålet och för umgänget med andra språk.
(Juli 2009) Lotta Olsson, journalist på Dagens Nyheter Lotta Olsson har med sin uppmaning till läsarna visat hur ordrik svenskan verkligen är, fastän många svensktalande av ren bekvämlighet ofta inte tror det. Hon har också visat vilket intresse det finns att behålla en rik och varierad svenska bland väldigt många, och att man kan "adoptera" ord genom att använda dem! Engelskan kan inte ersätta ett rikt modersmål. Möjligen kan den ersätta ett fattigt, ovarierat språk som ingen tror på ... Läs mer i hennes DN-artikel om härliga ord som alldenstund, befryndad, ett don, enträgen, grannlaga, halvannan, hjärtnupen, inmundiga, myckenhet, nännas, ohemul, understundom och vidgå och många flera ord!
(Juni 2009) Staffan Sillén och Barbro Nordvall, Dagens Eko När en reporter i Dagens Eko i numera nästan sedvanlig stil uttalar okända ord med engelsk accent blev det snabbt en reaktion. Det är inte acceptabelt att uttala 'Charles' i "Charles de Gaulle-flygplatsen" i Paris som engelskans "Tjarlz", som om den låg i Florida eller Australien ... Språkförsvaret vill ge månadens Tummen upp till Ekots chefer Staffan Sillén och Barbro Nordvall, som snabbt tog rättelse och beklagade misstaget efter Eko-inslaget. Det grundläggande problemet, att majoriteten svenska journalister tror att engelska finns och räcker överallt, är svårare att göra något åt. En bra början borde vara att enbart anställa Eko-journalister som behärskar svenska och två språk till.
(Maj 2009) Olle Haeggström, tryckare och Barbro Forsberg, formgivare I arbetet med pappersdiplom till Tummen upp resp. Tummen ned har Barbro Forsberg i Stockholm på ett förtjänstfullt sätt formgett dem. Olle Haeggström har i sitt tryckeri i Norrköping likaså med sin kunskap hjälpt Språkförsvaret att uppmärksamma goda och dåliga idéer vad gäller svenskans användning i Sverige.
(April 2009) Tommy Tyrberg och Lars Larsson, ornitologer Två ornitologer, Tommy Tyrberg och Lars Larsson, har gett svenska namn på jordens alla kända fågelarter. De har utfört ett gigantiskt arbete som tagit flera år, och det berör sammanlagt ca 10500 arter. De bevisar med sin insats att ett vetenskapligt språk inte är fullständigt om det inte kan presenteras för dem som inte talar engelska. Förr var det latinet som uteslöt människor i gemen från kunskap. Språkförsvaret ger en stor Tummen upp och hoppas att många går in och tittar på presentationen av deras stora arbete, eller i denna kortare artikel.
(Mars 2009) Håkan Holmberg, Upsala Nya Tidning Håkan Holmberg, politisk chefredaktör på Upsala Nya Tidning, tilldelas månadens Tummen upp för att ha formulerat en mycket träffande ledare i tidningen den 4 mars 2009. Håkan Holmberg argumenterar där starkt och väl för att svenska gymnasisters inlärning bör ske på det språk som de bäst hanterar och förstår, nämligen på det egna modersmålet. Vidare uttrycker han en direkt och klarsynt uppmaning till utbildningsministern om att dra i bromsen och att för ämneskunskapernas skull bromsa den oroväckande anglifieringen av svensk gymnasieskola.
(Februari 2009) SVEVIA Vägverket skriver i en annons i pressen att man valt den "smala vägen": man har valt ett klassiskt namn för sitt nybildade väganläggningsföretag. De vågar gå emot den anglosaxiska malströmmen!
Tänk om Swedbank hade kunnat heta SVEBANK också. Då hade vi ju fortfarande kunnat uttala den bankens namn!
Jamtamot - en mångspråkig förening! Student- och hembygdsföreningen i Uppsala gör en stor kulturgärning med sin föredömligt mångspråkiga nätsida. Dessutom utdelas böter för anglosaxiska uttryck under de viktiga moten! Vet du inte vad ett 'mot' är? Titta in på denna förenings nätsida. Här är man inte imponerad av vare sig anglofiler eller sörlänningar.
(Januari 2009) Riksdagsledamöterna Marianne Watz och Eva Bengtson Skogsberg Tummen upp inleds det nya året med en viktig händelse: riksdagsledamoten Marianne Watz (m) har tillsammans med riksdagskollegan Eva Bengtson Skogsberg under hösten anordnat seminarier om undervisningsspråket i svensk skola. Frågan har fram till dess varit mycket litet uppmärksammad. Hon har, som enda riksdagsledamot, skrivit motioner om vikten av att försvara svenskan som huvudspråk i svensk grundskola. Bägge riksdagsledamöterna har också motionerat om svenska som undervisningsspråk i hela utbildningssystemet. Språkförsvaret bugar för detta insiktsfulla arbete, och måste samtidigt uttrycka förundran över att inte fler ledamöter i riksdagen inser att frågan handlar om fundamentet för svensk riksdag, nämligen svenska språkets ställning för beslutsprocessen i Sverige.
(November 2008) Gruvfacket vid LKAB Gruvfacket vid LKAB i Kiruna vill slå vakt om svenskan som gemensamt språk av säkerhetsskäl. "Om man behöver larma för ett ras måste alla förstå det", säger Harry Rantakyrä, facklig företrädare. Språkförsvaret gör vågen för detta exempel på varför ett land behöver ett gemensamt språk. Vi uppmanar också alla att bevaka att skyddsföreskrifter och arbetslagstiftning finns på svenska i Sverige, även i företag med utländska ägare. Det är inte självklart längre.
(Oktober 2008) 47 vetenskapliga tidskrifter på svenska, norska eller danska
(September 2008) Avstamp - arbetsförmedlingens fyndiga projektnamn För en gångs skull har ett utmärkt svenskt ord valts där normalt ett Språkförsvarets Tummen upp skickas alltså denna månad till projektet
(Augusti 2008)
Haléns postorder har i sin nya höstkatalog 2008 skippat engelskan och istället gjort texten genomgående svensk. Språkförsvaret vill härmed uppmärksamma Haléns postorder för ett modigt språkligt trendbrott!
(Juli 2008) Peter Terpstra på Verket för näringslivsutveckling i Sverige, Nutek, tycker att det är konstigt att Vägverket med sina internationella skyltar inte går hela vägen och gör skyltarna engelskspråkiga. Niclas Nilsson på Vägverket svarar: "Det kan ju vara svårt att bestämma vilket av de här språken som vi ska använda, om det är engelska, eller om det är tyska, eller kanske spanska. Det är säkert så att det finns en stor mängd utländska turister som följer den här vägvisningen." Språkförsvaret lyfter på hatten för att Vägverket i detta fall inte går på den vanliga ryggmärgsreaktionen i Sverige om att så fort något benämns internationellt så är det synonymt med engelska. Dessutom lär det ju finnas ganska många svensk-, norsk- och danskspråkiga turister i Sverige (var de egentligen inte i stor majoritet?), som förstår svenska alldeles utmärkt. Normalt glöms detta bort alldeles för ofta när någon "internationell" gäst finns med. Då skall alla snällt växla till engelska i Sverige ... Läs / hör mer i nyhetsinslaget från Ekot i Sveriges Radio.
(Maj 2008)
(Mars månad 2008) Allmänna reklamationsnämnden, ARN Allmänna reklamationsnämnden har blivit kritiserad av flygbolaget Ryanair för att myndigheten skriver sina beslut på svenska. Till saken hör att Ryanair hör till de bolag som får mest konsumentanmälningar mot sig, hela 84 stycken 2007. I 13 fall har Ryanair inte följt ARN:s beslut. Ryanair skyller delvis ifrån sig med att man inte förstod besluten på svenska eller vad det innebär att vara uppsatt på ARN:s svarta lista. ARN svarar så här på Ryanairs kritik: - Vi är en svensk myndighet och det är vårt officiella språk, och är det någon part som vill ha besluten översatta får de ordna det själva. Vi ger inte den servicen till någon part i ett ärende. Så länge man har verksamhet i Sverige kan man förutsätta att man kan kommunicera på det språket. Språkförsvaret applåderar ARN:s rakryggade inställning, som faktiskt sammanfattar vad en modern språklag handlar om: att iaktta det gemensamma huvudspråket eller officiella minoritetsspråket inom ett bestämt geografiskt område. Och engelska är inte officiellt språk i Sverige. Läs mer i Svenska Dagbladet Näringsliv eller i Råd och Rön .
(Februari månad 2008) Scandic hotell Scandic hotell har mycket snabbt insett att engelska som bokningsspråk i Norden inte går ihop med att hotellkedjan så starkt betonar den nordiska identiteten. På mycket kort tid har man därför sett till att bokningsbekräftelser åter finns på svenska, norska, danska och finska, i stället för den slentrianmässiga lösningen engelska. Hotellkedjan har också lovat att arbeta med rumsbeteckningar på de nationella språken, så att man förstår vad man bokar. Språkförsvaret lyfter på hatten för det kloka beslutet och den snabba reaktionen hos Scandics ledning!
Rekryteringsföretaget Adecco (Länk: http://www.adecco.no/Pages/Default.aspx) Skogsföretaget Biowood i Norge söker efter en administrerande direktör genom rekryteringsföretaget Adecco. Platsannonsen i svenska tidningar är skriven på - norska, tack och lov! Heder åt detta språkval, eftersom skriven norska inte alls är svår. Många svenska företag som söker folk i Norge gör tvärtom. Deras platsannonser där är skrivna på engelska. Man är ju så internationell i Sverige.
(Januari månad 2008) EU-kommissionen EU-kommissionen har ändrat sig angående statlig ersättning till svenska författare när deras böcker lånas ut på bibliotek. Kommissionen har tidigare hävdat att detta innebär diskriminering. Sverige har då pekat på att ersättningen ska bidra till att värna det svenska språket. Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth förklarar sig enligt en artikel mycket nöjd. "Detta innebär att vi även framöver inom en kulturpolitisk ram kan garantera bibliotekens fria utlåning, utvecklingen av konstnärskap och det svenska språket". Vi i Språkförsvaret hoppas att EU:s olika organ fortsatt arbetar gemensamt för EU:s språkpolitik: att språklig mångfald och parallellspråkighet i unionen ger styrka.
(November månad 2007) Telefoniföretaget StjärnaFyrkant Numer är det ovanligt att ett företag inom telefoni heter något på svenska, så Språkförsvaret vill göra Tummen upp för företaget StjärnaFyrkant, som dessutom fått "Guldmobilen för årets butikskedja" vid Mobilgalan, "mobilbranschens egen Oscarsgala". Processortillverkaren Intel Processortillverkaren Intel menar själva att de har svenska som främsta språk sitt kontor i Stockholm. De skriver i alla fall "Primary Language: Swedish" på sin hemsida. Fan tro't, säger vi på Språkförsvaret, men om det verkligen är så, då vill vi gratulera till ett bra språkval i Sverige. Det kräver mod i den branschen!
(September månad 2007) Företaget Combitech AB inom SAAB Företaget Combitech går mot strömmen. Nu finns det möjlighet att gå en kurs på grundnivå med svensk terminologi och uttryck för programmerare och datautvecklare. Combitech AB har genom SSTB:s försorg blivit ackrediterade som kurshållare och kommer att erbjuda kurser med efterföljande svensk certifiering. Språkförsvaret hälsar och grattar företagen till en viktig verksamhet, som tyvärr inte självklart är på svenska inom datavärlden.
(Augusti månad 2007) Carlsberg A/S i Köpenhamn När företaget Carlsberg utlyser en arkitekturtävling om en idéplan för deras område i Köpenhamn är bidrag välkomna på såväl det nationella språket som på engelska. Det är parallellspråkighet i praktiken, och ett helt annat tänkande än när Stockholms stad utlyste en arkitekturtävling om Stockholms stadsbibliotek där enbart engelskspråkiga bidrag togs emot! (Se Tummen ner för juli månad 2006.) Läs mer om den danska tävlingen på sidan där tävlingen presenteras.
(Juni månad 2007) Professor Christer Olofsson och dr Richard Ferguson på Sveriges Lantbruksuniversitet i Ultuna Professor Christer Olofsson har varit den enda kursansvarige läraren som under vårterminen 2007 bedrivit en kurs på C-nivå i ämnet företagsekonomi på svenska vid den ekonomiska institutionen på SLU. Dr Richard Ferguson tillåter/uppmuntrar sina studenter att arbeta på svenska i de kurser som han är ansvarig för, och detta trots att han själv kommer från ett annat språkområde. Bägge har förstått att svenska är det språk som svenska studenter bäst hanterar, och att det av den anledningen är det viktigt att högre studier fortsatt kan och får bedrivas på svenska vid Sveriges högskolor och universitet.
(Februari månad 2007) Utrikesministern växlar till svenska! Urikesminister Carl Bildt är förvånad över att hans bloggsida har fått så många fler läsare sedan han den 28 januari 2007 skriver på svenska i stället för som tidigare på engelska. Lustigt att många makthavare uppfattar det självklara i att människor vill läsa och skriva på sitt modersmål som så märkligt. Språkförsvaret gratulerar utrikesministern - och enbart av språkliga skäl, för nätverket är partipolitiskt obundet - till ett mycket ledigare och mer läsvärt språk jämfört med en tidigare ganska "träig" engelska. Vi hoppas att fler UD-tjänstemän och EU-politiker upptäcker möjligheten att använda sitt modersmål för kommunikation, nu när högste chefen har gjort det ...
(Januari månad 2007) Arne Hegerfors och Anders "Ankan" Parmström Motivering: Många TV- och datorspel hinner aldrig få svensk text eller svenskt tal, och många barn och ungdomar förstår långt ifrån allt vad som sägs och skrivs under spelet. Visserligen lär de sig litet engelska, men många är i en ålder då man just börjar erövra läsförmåga och kämpar med de svenska orden. Därför får man nog kalla det för en kulturgärning när de gamla, erfarna TV-kommentatorerna Arne Hegerfors och Anders "Ankan" Parmström ägnat många timmar åt att ge det populära TV-spelet NHL 2006 svensk språkdräkt. Egentligen är detta ingen ny nyhet, men det är först under det senaste halvåret som spelet börjat säljas på allvar till ungdomar - med de "klassiska", svenska kommentatorsrösterna! Läs mer om deras arbete med svenskan i Aftonbladets artikel.
(December månad 2006) IKEA Motivering: IKEA utgör ett lysande undantag på reklamens område. IKEA vet att de står på egna ben och använder knappt någon reklam alls på engelska. De översätter ju faktiskt inte ens namnen på sina produkter när de säljs utomlands, och sprider därigenom kännedom om svenska språket. De spelar på sin svenskhet och "exotism" i utlandet - ett fantastisk smart drag, eftersom de därigenom blir igenkända - all reklams syfte! Och kunderna verkar ju inte tycka att det är töntigt. IKEA har förstått vad övriga affärskedjor inte inser, att man inte behöver använda engelska för att märkas.
(November månad 2006) Svenska Spel Motivering: Svenska Spel har inte nöjt sig med pokertermer på engelska, och därför utlyste företaget en tävling ”Påker på svenska” där det gällde att komma på de bästa pokertermerna. I slutet av januari ger man ut ett pokerlexikon baserat på de termer som juryn bestämt. Bland de termer som juryn nu fastställt kan nämnas Lussebullar istället för Snowmen (par i åttor), Odjuret istället för Satans Area (triss i sexor), Domedagen istället för Showdown och Näröppet istället för ”Seven Eleven”. Någon ändring av ordet Poker till Påker är dock inte aktuell. Begreppet har bara använts under kampanjen för att på ett humoristiskt och kärnfullt sätt berätta vad det handlar om. Juryn har bestått av Horace Engdahl, Gert Fylking, ”Dogge” Doggelito, Ola Branborn, Dan Glimne, Ken Lennaárd och Ira Gladnikoff från Svenska spel. Man behöver alltså inte bara "köpa" amerikanskan rakt av, utan fantasin på det egna språket räcker ofta mycket längre! Läs mer i Svenska Spels pressmeddelande.
(September månad 2006) Vasamuseets nya nätsida Vasamuseet gör en annorlunda global satsning. För att bättre nå ut i världen har man valt att översätta delar av sina nätsidor till hela 32 språk! Det är unikt i museivärlden och bland turistattraktioner, där de flesta väljer att presentera sig endast på det egna språket samt eventuellt engelska. Läs vidare på Vasamuseets startsida, och välj ditt språk!
(Juli månad 2006) Stridslystna professorer i Norge Tummen upp för de 223 professorer i Norge, som skrivit under ett upprop om att vägra finna sig i systemet med att det enbart är publicering i engelskspråkiga vetenskapliga tidskrifter som räknas. I Norge finns den debatt som ännu saknas i Sverige. När få riktigt förstår vad som står i tidskrifterna, därför att språket som verktyg för tanken inte är tillräckligt precist, så slinker lättare forskarbluffarna igenom. Det främjar hur som helst inte kvalitet, utan enbart de forskare som är födda med engelska som modersmål. Dessa vill ju dessutom hålla sig till egna tidskrifter, där engelskan inte misshandlas. Läs professorernas upprop i Aftenposten 5 maj 2006.
(Juni månad 2006) Lärarna vid språkinstitutionerna på Södertörns högskola Lektorerna i tyska, polska, ryska och franska vid Södertörns högskola har kraftfullt protesterat mot beslutet att lägga ner alla främmande språk utom engelska vid högskolan. Södertörns högskola inrättades just med tanken på att spegla många kulturer, men tydligen inte genom språklig mångfald. Rektor vid Södertörn har kommenterat beslutet i en TV-intervju med att "engelska räcker". Särskilt professorn i tyska vid högskolan, Frank-Michael Kirsch, har spridit kännedom om den skandalösa behandlingen av framgångsrika utbildningar genom sin bok "Språklöshet" och genom en välbesökt paneldebatt, som ägde rum i Stockholm den 9 maj 2006. Se också debattartikeln Småsnålt - DN 29/6 2005
(April månad 2006) Institutionen för industriell ekonomi och organisation på KTH Stockholm Motivering: Institutionen för industriell ekonomi och organisation på KTH Stockholm tog initiativ till ett seminarium den 19/4 om språksituationen på KTH. Seminariet, "Får vi tänka på svenska i framtidens universitet?", samlade drygt 100 personer, vilket innebar att Sing-sing, mötessalen, var helt packad. Horace Engdahl från Svenska Akademien och Olle Josephson från Svenska språknämnden inledde. Rapporter från seminariet kan läsas på svt.se:s hemsida och på Svenska Dagbladets webbsida. Vi tror - och hoppas - att detta seminarium kommer att följas av flera på andra universitet och högskolor.
(Mars månad 2006) Destination Stockholm Motivering: Hemsidan och trycksakerna från bokningsföretaget Destination Stockholm, visar att företaget verkligen insett värdet i mångspråkighet. På hemsidan har man inte mindre än 19 språk, och i den utförliga presentationen av sevärdheter i välkomstboken finns sju stora språk förutom svenska och engelska: finska, tyska, franska, italienska, spanska, ryska och japanska.
(Februari månad 2006) National Geographic Sverige Motivering: Den kända engelskspråkiga tidsskriften kom för några år sedan med en svensk översättning, som dessutom alltid är väl genomarbetad. Se t.ex. deras hemsida! |
|
|
|