Sprakforsvaret
   

Debatt mellan Horace Engdahl och Helena von Schantz om Folkpartiets förslag om engelska redan i årskurs ett i P1-Morgon den 25/11 2009

 

Camilla Kvartoft: Och då är klockan 18 minuter över nio, det här är P1-Morgon, och på Folkpartiets landsmöte nyligen så klubbade man igenom den motion som föreslår att engelska skall vara ett obligatoriskt skolämne från första klass. Idag är det upp till varje kommun att avgöra hur tidigt man skall börja med engelskan på schemat. För folkpartiet återstår nu att övertyga sina allianskollegor om att det här är rätt väg att gå. Men en som inte tycker det, och som också gett sig in i debatten, är Horace Engdahl, författare och ledamot av Svenska Akademien. Välkommen till P1-Morgon.

Horace Engdahl: Tackar.

Camilla Kvartoft: Du menar att sjuåringar inte är redo att lära sej engelska i den där åldern, varför då?

Horace Engdahl: Nja, redo och redo, det kanske de är, men jag tycker att det är felaktig resursanvändning att satsa på att man ska lära ut engelska redan från första klass.  Det finns viktigare uppgifter. Det är ju så att det finns ett annat språk som ingen växer upp med även om man växer upp i en svensk familj och det är det svenska skriftspråket. Och jag tycker att skolans främsta uppgift under hela den tid som eleverna tillbringar i den är att lära dem att behärska det svenska skriftspråket väl på alla nivåer. Och det ska man sätta till krafterna för att göra redan i första klass, och det hade varit mycket om folkpartiet hade framfört ett förslag för att kraftfullt stärka svenskundervisningen - det kanske man hade väntat sej också, som en fortsättning av den språklag som vi äntligen har fått i Sverige som fastslår att svenska är vårt huvudspråk, och det samhällsbärande språket. Istället får man den här egendomliga satsningen på ett främmande språk, som redan tidigare har en extremt gynnad särställning i det svenska skolsystemet. Jag tycker det är symboliskt olyckligt.
 
Camilla Kvartoft
: Det ska du få utveckla mer, men vi ska också välkomna Helena von Schantz, som är folkpartist och språklärare och föreläsare i språkmetodik, och också en av de som skrev motionen om att alla sjuåringar ska lära sig engelska. Ja du hörde Horace Engdahls invändningar här. Varför inte istället satsa på skriftspråket, det svenska skriftspråket?

Helena von Schantz: Ja, för det första håller jag med Horace om att svenska är det viktigaste skolämnet. Och det syns också väldigt tydligt i timfördelningen, för tittar man på hur resurserna fördelas i grundskolan så har engelskan 480 timmar på hela grundskolan. Det är tjugo timmar mindre än i idrott och det är en tredjedel av svenskan. Så engelskan är inte särskilt gynnad i skolan.

Camilla Kvartoft: Varför ska man börja då redan som sjuåring och lära sig engelska i skolan?

Helena von Schantz: Det första skälet är likvärdighet. Det att kommuner och enskilda skolor kan bestämma när man börjar är förödande i ett färdighetsämne. I ett ämne som engelska, där eleverna lär sig så mycket utanför skolan, så blir skillnaden större än den blir i andra ämnen.

Camilla Kvartoft: Ja, men man kunde ju då bestämma att man skulle börja i trean, eller i fyran i stället överallt?

Helena von Schantz: Det finns flera skäl till att börja i ettan. Det är ju det hjärnforskarna säger, att man lär sej språk effektivare när man är...  ju yngre man är. Det blir alltså effektivare tidsanvändning. Men den grupp jag speciellt värnar om, det är den grupp som kommer från en familj där föräldrarna inte kan engelska, där man tittar på svenska TV-program och där de egentligen inte kommer i kontakt med engelska. Det är i allmänhet också en familj där det inte finns en lästradition. Att få in en sån... Att få en sån elev över tröskeln till engelska så att de förstår lite mer än enstaka ord, det gör att de får tillgång till hela det här jätteutbudet av engelska vi har omkring oss... 

Camilla Kvartoft: Får jag fråga Horace Engdahl om det?

Horace Engdahl: Jag tycker att politikerna här har lyssnat på fel forskare. Det är inte hjärnforskarna som vet nånting om språkinlärning utan det är lingvisterna som vet nånting om språkinlärning. Den här reformen företas på fri hand utan stöd i lingvistisk forskning som visar att man inte får några som helst fördelar av att börja lära sej ett språk i första klass jämfört med om man börjar lära sej tre-fyra år senare. Det är ju så att ju mer vi lär oss av vårt eget språk desto lättare är det för oss att lära oss andra språk. Nu bortser jag naturligtvis från den språkinlärning som sker hos mycket små barn när de vistas i en miljö som är helt och hållet uppfylld av ett visst språk. Men det är ju inte det det handlar om här, och därför menar jag att det här är ett exempel på att man fablar på när det gäller engelskan i vårt samhälle utan att basera sina åtgärder på forskning och studier av resultat. Det finns ingen konsekvensanalys av den anglifiering vi gör. Den dikteras av ett prestigesug som finns kring engelskan, och inte av rationella skäl.

Camilla Kvartoft: Vad är det för prestigesug?

Horace Engdahl: Man tror att man blir mer modern och internationell genom att  behärska engelska, det är ju en villfarelse...

Camilla Kvartoft: Blir man inte det?

Horace Engdahl: Nej. Glorifieringen av engelska som medlet för att tillhöra världscivilisationen är ju falsk, därför att den fungerar kanske så i Norden och på några andra ställen, men på de flesta ställen i världen så har den inte den ställningen. Det finns bara ett världsspråk och det är översättning.

Camilla Kvartoft: Så att det räcker med att vi kan skriva och tala svenska?

Horace Engdahl: Naturligtvis inte, och en av mina poänger är att felet med att börja med engelska i första klass är att man ytterligare stärker engelskans gynnade ställning i förhållande till andra främmande språk. På min tid lärde man sig åtminstone engelska, tyska och franska i skolan. Det gör man inte längre. Man lär sig framför allt engelska, och så småfuskar man lite med ett eller två andra språk. Man borde sätta språken på jämställd bas. Det kan man inte göra på det här viset.  

Camilla Kvartoft: Men vad får det för konsekvenser för det svenska språket, menar du, om man börjar med engelska tidigt.

Horace Engdahl: Alltså, den enda konsekvensen - det skadar ju inte inlärningen av svenska skriftspråket - men det tar resurser från den och det är verkningslöst och onödigt och symboliskt olyckligt.

Camilla Kvartoft: Helena von Schantz?

Helena von Schantz: För det första så handlar inte det här om resurser, och om det behövs mer tid på låg- och mellanstadiet - det är nånting som är upp till låg- och mellanstadielärarna, men ingenting har sagts om att ändra målen. Det det handlar om är att staten måste reglera språkstarten så att alla får samma chans. Och att få alla med på tåget så tidigt som möjligt. Sen...

Camilla Kvartoft: Men det här att vi övervärderar engelskans betydelse?


Helena von Schantz: Ja, där håller jag inte med alls. I dagens samhälle är man handikappad om man inte kan engelska, och det är grundskolans absoluta skyldighet att se till att eleverna har grundläggande färdigheter i engelska när de lämnar oss. Och det handlar ju inte bara om yrkeslivet, utan det handlar om fritid och det handlar om social tillhörighet. Och det handlar också om demokrati och förståelse för andra kulturer. 

Camilla Kvartoft: Horace Engdahl, vi är handikappade om vi inte kan engelskan, och det är ju det... engelskan är ju väldigt viktig på universiteten idag också.

Horace Engdahl: Ja, tyvärr är den ju det, det har ju trängt in alltmer undervisning på engelska. Det menar jag är felaktigt och är en utveckling som borde vändas och drivas tillbaka. Vi styr ju över vårt eget samhälle, och det är framför allt det som är politikernas uppgift. Och om man kan konstatera att vi har ett samhälle där man är socialt handikappad om man inte kan ett främmande språk, då måste man ställa sig vissa frågor, eftersom det är ett och samma språk dessutom hela tiden. Jag är absolut en varm anhängare av att man ska lära sig främmande språk, gärna så många som möjligt. Det bästa sättet att komma i kontakt med människor av en främmande kultur är att tala deras språk, men deras språk är väldigt ofta inte engelska. Det finns ju till exempel flera modersmålstalande på spanska i världen än på engelska. Vi måste tänka på det.

Camilla Kvartoft: Horace Engdahl, vad jag förstår så är du också orolig över att vi inte blir några bra stilister, på svenska?

Horace Engdahl: Ja, men det tror jag inte har så mycket med främmande språk att göra. Som jag säger: att lära förstaklassarna engelska stör ju inte deras svenska, det ska man inte inbilla sig att det gör, det har vi aldrig påstått att det gör. Men man ska koncentrera skolan på de viktigaste uppgifterna i ännu högre grad än man gör idag, och när vi ser att det finns stora brister i unga svenskars språkbehandling på svenska, både muntligt men framför allt skriftligt, så bör vi ta det på allvar innan vi sätter in resurserna på att lära förstaklassare engelska. Jag är helt och hållet anhängare av att man reglerar starten för språken så att alla börjar ungefär samtidigt, jag menar, där håller jag faktiskt med Helena von Schantz, på min tid började man i femte klass det tycker jag man kunde göra idag   

Camilla Kvartoft: Tack så mycket... Ni är överens på vissa punkter, inte på andra, men tack så jättemycket för att ni var med båda två. Horace Engdahl, författare och Helena von Schantz, folkpartist, som stod bakom den här motionen från Folkpartiet.

Utskrift/Klas H.

(Om det skulle ha uppstått något fel i samband med utskiften, tar Språkförsvaret det fulla ansvaret.)